En utbildning av hög kvalitet och som är tillgänglig för alla har länge varit en av hörnstenarna i Finlands framgångshistoria. Utbildningen ökar såväl det mentala som det materiella välbefinnandet. Det finns anledning att anta att högklassig undervisning och utbildning även i fortsättningen stärker konkurrenskraften, samhällsekonomin och statsfinanserna i Finland.
Skribent
Målet för den grundläggande utbildningen i Finland är enligt lagen om grundläggande utbildning ”att stödja elevernas utveckling till humana människor och etiskt ansvarskännande samhällsmedlemmar samt att ge dem sådana kunskaper och färdigheter som de behöver i livet”.
Revisionsverket har nyligen granskat om den nuvarande läroplanen för den grundläggande utbildningen innehåller de färdigheter som man förutspått att kommer att behövas i morgondagens arbetsliv. OECD:s (organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) lista över sådana färdigheter inbegriper kreativ problemlösning, sociala och emotionella färdigheter, multilitteracitet och aktörskap.
Vid revisionen framgick att framtidens färdigheter har varit en central fråga i den grundläggande utbildningen i Finland sedan läroplanen för den grundläggande utbildningen uppdaterades 2014.
Läroplanen kräver att man lär ut sådana färdigheter som behövs i framtidens arbetsliv
Utbildningsstyrelsens föreskrift Grunderna för läroplanen redogör för innehållet i den grundläggande utbildningen. Utbildningsanordnarna, det vill säga i huvudsak kommunerna, gör upp egna kommun- eller skolspecifika läroplaner utifrån dessa grunder. De lokala planerna slår fast metoderna för hur Utbildningsstyrelsens mål kan uppnås.
Utbildningsstyrelsens uppdatering trädde i kraft hösten 2016. Den tog med så kallade mångsidiga kompetensområden i läroplanen. Med dessa avses enligt läroplanen en helhet som består av kunskaper, färdigheter, värderingar, attityder och vilja. Följande står också i läroplanen: ”Kompetens innebär också förmåga att använda kunskaper och färdigheter på det sätt som situationen kräver” (se Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014).
De mångsidiga kompetensområdena har inkluderats i undervisningshelheten så att alla läroämnen har en anknytning till dem. Vid revisionen framgick att dessa mångsidiga kompetensområden även omfattar de färdigheter som OECD har förutspått att kommer att behövas i framtidens arbetsliv (tabell 1).
Tabell 1: Framtidens kompetensbehov i läroplanen för den grundläggande utbildningen
| Mångsidiga kompetensområden i grunderna för läroplanen | Framtida kompetensbehov som fastställts av OECD och som ingår i kompetensområdet |
| Förmåga att tänka och lära sig | Inlärningsförmåga, kreativ problemlösning |
| Kulturell och kommunikativ kompetens | Sociala färdigheter |
| Vardagskompetens | Emotionella färdigheter, sociala färdigheter |
| Multilitteracitet | Multilitteracitet |
| Digital kompetens | |
| Arbetslivskompetens och entreprenörskap | |
| Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid | Elevens aktörskap |
Förändringen var relativt stor jämfört med den föregående läroplanen från 2004. I den föregående läroplanen fanns ännu inga mångsidiga kompetensområden i denna mening, även om motsvarande färdigheter hade ingått i konst- och färdighetsämnenas undervisning.
Färdigheterna kan läras ut om det finns tillräckligt med tid för det
Att lägga till nya saker i läroplanen ställer nya krav på lärarna och skolorna. Utifrån revisionen ser det ut som att undervisningen i dessa ”framtida färdigheter” kan ordnas rätt bra i skolorna även om det också finns utmaningar.
En av utmaningarna gäller stödet som utbildningsanordnarna och skolorna får. Utbildningsstyrelsen stödde utbildningsanordnare och skolor genom att erbjuda utbildningar och tillhandahålla information som stöder genomförandet, särskilt i det skedet då anordnarna utarbetade lokala läroplaner. Stödet minskade dock – i praktiken upphörde det nästa helt – efter att de lokala planerna färdigställdes 2016. Det fanns ändå behov för fortsatt stöd under en längre tid, eftersom läroplanerna ändrades avsevärt och för att de sista årskurserna övergick till undervisning enligt den nya läroplanen först 2019.
Å andra sidan har undervisningen i mångsidiga färdigheter hindrats av en vardag som lärarna upplevt som för hektisk. Det händer sig ofta att undervisningen i färdigheter prioriteras ned när man satsar på att klara vardagen och lära ut läroämnesspecifika kunskaper. Dessutom anser lärarna att det finns stora skillnader i hur väl barnen behärskar färdigheterna som lärs ut när de inleder sin skolgång. Det gör inte uppgiften lättare.
Den grundläggande utbildningen innebär en stor satsning ur statsfinansiell synpunkt, eftersom de årliga kostnaderna för den grundläggande utbildningen uppgår till nästan 5 miljarder euro. Staten täcker kostnaderna tillsammans med utbildningsanordnarna. Den grundläggande utbildningen omfattar över en halv miljon elever varje år. Det är lätt att inse att undervisningen i framtidens färdigheter har stor betydelse för hela befolkningens kompetens.