Förvaltningsmodellen för planen för återhämtning och resiliens är komplicerad i förhållande till storleken på den finansiering som Finland får.
Syftet med Europeiska unionens facilitet för återhämtning och resiliens är att påskynda människornas, ekonomins och samhällets återhämtning från coronakrisen. Finlands andel av faciliteten för återhämtning och resiliens är cirka 1,8 miljarder euro åren 2021–2026.
Finansieringen från faciliteten för återhämtning och resiliens har inriktats på nationella användningsändamål enligt programmet för hållbar tillväxt och planen för återhämtning och resiliens.
Enligt Statens revisionsverks granskning är förvaltningsmodellen för Finlands plan för återhämtning och resiliens komplicerad. I planen ingår sammanlagt 131 mål och 55 åtgärder, som verkställs av sammanlagt 31 myndigheter.
Ju fler myndigheter som verkställer planen, desto mer utmanande är det att säkerställa att alla har den specialkompetens som förvaltningen av EU-medel förutsätter. Verksamheten borde vara tillräckligt enhetlig och av tillräckligt jämn kvalitet”, säger redovisningsrevisionschef Jari Sanaskoski.
Utifrån granskningen har den finansiering som betalats från faciliteten för återhämtning och resiliens använts i enlighet de normer som rör faciliteten.
Uppföljningen av de nationella målen bör förbättras
Finland har utarbetat sin nationella plan för återhämtning och resiliens som en del av programmet för hållbar tillväxt, som innehåller ett stort antal nationella mål. Men uppföljningen och rapporteringen av hur målen har uppnåtts har inte ordnats så att det skulle vara möjligt att i alla avseenden följa upp och utvärdera verkningarna av genomförandet av de nationella målen i Finlands program för hållbar tillväxt och planen för återhämtning och resiliens. Därför är det inte möjligt att som helhet verifiera vad som åstadkommits genom planens verkställande.
I Finland sammanställs inte heller till exempel information som producerats inom olika förvaltningsområden om utfallet och effekterna av verkställandet av planen för återhämtning och resiliens och uppnåendet av de mål som ministerarbetsgruppen ställt upp.
“För närvarande är det inte möjligt att som helhet följa upp och utvärdera verkningarna av planen för återhämtning och resiliens eller programmet för hållbar tillväxt. Därmed är det inte möjligt att verifiera vad som åstadkommits med den erhållna finansieringen och programmets verkställande”, konstaterar Sanaskoski.
Utifrån granskningen bör även de stödmyndigheter som beviljar finansering utveckla definitionen av målen för de finansierade projekten, planeringen av genomförandet av projekten och verifieringen av projektens verkningar.
Finlands betalningsandel av stödet i faciliteten för återhämtning och resiliens är cirka 7,2 miljarder, varav faciliteten för återhämtning och resiliens står för cirka 5,7 miljarder. Den andel av stöden i EU:s facilitet för återhämtning och resiliens som Finland får minskade från uppskattningen på cirka 2,1 miljarder euro i maj 2021 till cirka 1,8 miljarder euro, eftersom Finlands ekonomi utvecklades bättre än förväntat.
Bekanta dig med publikationen: Verkställandet av planen för återhämtning och resiliens
Tilläggsuppgifter
