Statens revisionsverk (SRV) deltar i en parallell revision av finanspolitiken i sex EU-länder. Det som granskas är finanspolitiska risker, internationella rekommendationer och hur länderna har reagerat på dem. Rekommendationerna från EU, IMF och OECD bidrar till en mångsidigare finanspolitisk debatt i Finland och för in fler perspektiv i beslutsfattandet. I utredningen granskar SRV osäkerheten kring effekterna av två strukturreformer: pensionsreformen samt landskaps- och vårdreformen. SRV rekommenderar att konsekvensbedömningarnas antaganden och deras känslighet för förändringar uttrycks tydligt i regeringsförslag som gäller viktiga strukturreformer.
Europeiska unionen, Internationella valutafonden IMF och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD har åren 2012–2016 gett ganska likartade och i många delar oförändrade finanspolitiska rekommendationer till Finland. Men det finns också skillnader, t.ex. i synen på hur finanspolitiska korrigeringar påverkar landets ekonomiska tillväxt.
– Trots att vi inte upptäckte några betydande skillnader i organisationernas rekommendationer eller mellan dessa och beslutsfattandet i Finland är det uppenbart att rekommendationerna diversifierar vår finanspolitiska debatt. Rekommendationerna inkluderar ställningstaganden och initiativ som avviker från innehållet i de nationella besluten. Utomstående experter för fram alternativa synsätt och utmanar beslutsfattarna att motivera sina val. Vi rekommenderar en heltäckande nationell kommunikation om rekommendationerna, framförallt att kommunikationen om den europeiska planeringsterminen stärks, säger ledande finanspolitikrevisor Mika Sainio.
För Finlands del har de internationella rekommendationerna bl.a. betonat vikten av strukturreformer i syfte att kontrollera åldersrelaterade utgifter som ett sätt att minska de finanspolitiska riskerna. Det finns dock viss osäkerhet kring reformernas effekter, vilket bör beaktas i beslutsfattandet. I utredningen har SRV precis tittat på osäkerhetsfaktorer i den pensionsreform som trädde i kraft vid ingången av 2017 och i den landskaps- och vårdreform som just nu förbereds.
Strukturreformer för att minska hållbarhetsunderskottet
– Strukturreformer har stora skillnader i hur bra modeller av deras effekter man kan ta fram. Även beredningsprocesserna varierar mycket. När pensionsreformen förbereddes fanns det en tydlig koppling till målet att minska hållbarhetsunderskottet. Då gjordes flera konsekvensbedömningar, vilket ökar sannolikheten för att effekterna realiseras och bedömningarnas tillförlitlighet. Däremot har den stora landskaps- och vårdreformen breda målsättningar och hittills har beslutsprocessen inte enbart kopplats till uppfyllelsen av huvudmålen. I och med de stora förändringskostnaderna och den otillräckliga kunskapen om besparingsmekanismerna är det just nu osäkert hur reformen påverkar de finanspolitiska riskerna, säger Sainio.
Behovet av strukturreformer motiveras typiskt med minskning av hållbarhetsunderskottet. Därför bör man ha klarast möjliga bild av deras ekonomiska effekter och osäkerheter när besluten fattas. På grund av detta rekommenderar SRV att underliggande antaganden i bedömningar av bl.a. hållbarhetsunderskottet samt om möjligt även konsekvensbedömningarnas känslighet för förändringar i antagandena uttrycks tydligt i regeringsförslag som gäller viktiga strukturreformer.
Utredningen om finanspolitiska risker och internationella rekommendationer ingår i en parallell revision som utförs av ett finanspolitiskt revisionsnätverk inom samarbetsorganet (Contact Committee) för revisionsverk i Europeiska unionen. Ämnen för granskning är finanspolitiska risker, rekommendationer från internationella organisationer och hur länderna reagerat på dem. Den parallella revisionen omfattar sex EU-länder: Nederländerna, Lettland, Portugal, Sverige, Slovakien och Finland. En sammanfattning av revisionen kommer att publiceras i oktober–november 2017.
Tilläggsuppgifter
