Avsaknaden av en målmedveten styrningspolitik försvagar statsrådets handlingsförmåga. När resurserna blir knappare och förändringarna i verksamhetsmiljön försnabbas är det allt viktigare att besluten bygger på ett noga övervägt faktaunderlag och på intelligenta styrningssystem.
I den finländska lagberedningen och förvaltningspolitiken har man förbundit sig till ett faktabaserat beslutsfattande och en kunskapsbaserad ledning har varit utgångspunkten också för utvecklandet av statsrådets arbete. Vid revisionerna har emellertid gjorts observationer av att beslutsfattandets faktaunderlag har försvagats, och revisionsverkets rekommendationer angående informationssystem och en kunskapsbaserad politikberedning har inte förverkligats särskilt väl. De gemensamma ICT-tjänster som erbjuds av Statens IT-servicecentral har inte heller tagits täckande i användning.
”När resurserna i statsekonomin blir knappare är det särskilt viktigt, att besluten om hur pengarna riktas baserar sig på noga övervägd kunskap om beslutens verkningar”, konstaterar Statens revisionsverks generaldirektör Tuomas Pöysti. ”Bristfälligt beredda avgöranden och brister i statistikföringen kan rentav öka på de oönskade verkningarna och försvaga effektiviteten i resursanvändningen.”
I den praktiska verksamheten vid statsrådet har uppkommit spänningar och ovisshet angående ministerns, ministrarnas politiska stabers och tjänstemannaledningens roller. Arbetsfördelningen mellan dem borde göras klarare och de politiska statssekreterarnas ställning och befattningsbeskrivning ses över. Styrnings- och ledningssystemen borde utvärderas och utvecklas ur perspektivet för en stärkt förmåga hos statsrådet att fatta beslut. Det finns också ett behov av att förbättra styrningen av tväradministrativa helheter. Man har avstått från politikprogrammen på grund av den kritik som har riktats mot dem, men något ersättande, starkare verktyg har inte fåtts i stället.
Enligt revisionerna är grunderna för styrningssystemet på ministerienivå i skick, men förfarandena varierar. Om lönsamheten och produktiviteten rapporteras bättre än förut. I utvärderingen av hur resultatmålen förverkligats syns ofta inte sambandet mellan målsättningarna och anslagen.
Bristerna i styrningen avspeglar sig också på effekterna av den service som ges åt medborgarna. Exempelvis har den riksomfattande styrningen av rehabiliteringen och uppföljningen av verkningarna på basis av revisionerna varit svag, och klart belägg för nyttorna av rehabiliteringen för förlängning av arbetskarriärerna har inte fåtts. Att förlänga arbetskarriärerna är emellertid en av regeringens centrala målsättningar, för på grund av arbetsoförmåga förloras mera total produktion än på grund av arbetslöshet.
Vid revisionen av specialundervisningen syns delvis samma fenomen. Antalet elever som har överförts till specialundervisning har ökat med betoning på den grundläggande utbildningens avslutningsskede. Ändå vore vid inlärningssvårigheter ett så tidigt stöd som möjligt önskvärt med tanke på effekterna. Med stödåtgärder under den grundläggande utbildningens tidigaste år kunde man minska på exempelvis individualiseringen av lärokurserna. Enligt revisionerna deltar de som har avlagt en individualiserad lärokurs sämre i studier på andra stadiet och i arbetslivet än övriga elever. Kostnaderna för specialundervisningen som helhet statistikförs inte, varför det är svårt att tillförlitligt följa upp effekterna av det stöd som riktats till den.
”Förändringarna i teknologin och verksamhetsmiljön kräver att styrnings- och ledningssystemen uppdateras”, säger generaldirektör Pöysti. Finland behöver en ny, innovativ styrningspolitik, där det centrala är att utnyttja informationssystem både inom den offentliga förvaltningen och i riktning mot medborgarsamhället. Det skulle löna sig för Finland att vara en vägvisare i intelligenta styrningssystem och i utnyttjandet av öppna data och lätt användbarhet.”
Statens revisionsverk lämnade i dag fredagen den 13 september sin årsberättelse till 2013 års riksdag. I den presenteras en översikt av tillståndet för skötseln av statsfinanserna och förvaltningen samt görs en sammanfattning av de från riksdagens synpunkt viktigaste observationerna vid revisionerna.