Bedömningen av hållbarheten i de offentliga finanserna har hittills fokuserat på hållbarhetsunderskottet på lång sikt. Revisionsverket anser att Finansministeriet bör analysera hållbarheten och den ekonomiska utvecklingen på medelfristig sikt ur ett bredare perspektiv.
Statens revisionsverk anser att perspektivet vid bedömningen av de offentliga finansernas hållbarhet är alltför snävt. Finansministeriet fokuserar de långfristiga beräkningarna av de offentliga inkomsterna och utgifterna på hållbarhetsunderskottet, där utgifterna uppskattas fram till 2070.
För en mer heltäckande bild av utsikterna för de offentliga finanserna behövs också information om kortare perioder.
”Till exempel EU-kommissionen och Sveriges regering använder också ett 15 års perspektiv i sina bedömningar. Finansministeriet skulle med fördel kunna gå in för detsamma. Genom att utnyttja flera mätare parallellt får man exaktare data om när hållbarhetsproblem kan tänkas inträffa. Då är det lättare att avväga vilka politiska åtgärder som behövs”, säger Mika Sainio, ledande finanspolitikrevisor på Statens revisionsverk.
På grund av att befolkningen åldras och födelsetalen är låga, är det även framöver viktigt att framtidsbilden för den offentliga ekonomin är riktig och rättvisande.
”Det är viktigt att finanspolitiken läggs upp med hänsyn till de offentliga finansernas hållbarhet. En hållbarhetsstärkande faktor är ett bättre sysselsättningsläge. Man bör komma ihåg att hållbarhetsindikatorerna är behäftade med stor osäkerhet och därför inte kan användas som exakta mätare. Indikatorerna är främst avsedda för att ge en lägesbild och underlätta bedömningen av om det behövs strukturella reformer”, säger Sainio.
Metoderna för medelfristiga bedömningar bör också breddas
Regeringen utarbetar planen för de offentliga finanserna och lägger upp finanspolitiken utifrån Finansministeriets medelfristiga utvecklingsprognos för de offentliga finanserna. Därför är det viktigt att utvecklingsprognoserna är konsekventa. De medelfristiga utvecklingsprognoserna påverkas i viss mån av kommissionens och EU-ländernas gemensamma metod för att beräkna produktionsgap.
”I de nuvarande medelfristiga ekonomiprognoserna görs betydande justeringar i beräkningarna av produktionsgapet i efterhand, vilket försämrar prognosernas tillförlitlighet. Därför behövs det mångsidigare beräkningsmetoder”, säger Ville Haltia, ledande finanspolitikrevisor på Statens revisionsverk.
Medelfristiga utvecklingsprognoser för de offentliga finanserna omfattar kortfristiga prognoser (innevarande år plus två år) samt prognoser som sträcker sig längre än två år. Enligt revisionsverket beräknas prognoserna för de två sista åren med andra metoder än de kortfristiga prognoserna.
Revisionsverket lägger fram sina synpunkter utifrån två nyligen färdigställda revisioner. Den ena revisionen fokuserade på Finansministeriets beräkningar av hållbarhetsunderskottet, rapporteringen om de offentliga finansernas hållbarhet samt användningen av hållbarhetsindikatorer vid styrning av finanspolitiken. Den andra revisionen var en granskning av Finansministeriets medelfristiga utvecklingsprognoser som används som underlag för planeringen av de offentliga finanserna.
Ta del av publikationerna:
Bedömningar av de offentliga finansernas hållbarhet i faktaunderlaget för finanspolitiken
Medelfristiga utvecklingsprognoser i planeringen av de offentliga finanserna
Fler granskningar utförda av Statens revisionsverk och information om god förvaltning finns på VTV.fi
Tilläggsuppgifter
