Inom den prehospitala akutsjukvården gäller det att förbättra sjukvårdsdistriktens anvisningar, reseersättningssystemet och resursplaneringen. På så sätt kan brådskande uppdrag inom den prehospitala akutsjukvården skötas mer effektivt.
Statens revisionsverk har granskat hur styrningen av den prehospitala akutsjukvården fungerar. Prehospital akutsjukvård innebär tillhandahållande av brådskande vård av en akut insjuknad eller skadad patient och efter behov transport av patienten för fortsatt vård.
I nuläget får den prehospitala akutsjukvården flera icke-brådskande uppdrag som det skulle vara rationellt att sköta på något annat sätt. Sådana uppdrag belastar onödigt resurserna för den prehospitala akutsjukvården.
De anvisningar som sjukvårdsdistrikten ger nödcentralerna har en stor inverkan på hur brådskande och resurskrävande ett larmuppdrag är enligt en nödcentralsjourhavandes bedömning. Dessa anvisningar är lokala och skiljer sig från varandra. En del av anvisningarna är alltför detaljerade med tanke på att de ska läsas i brådskande situationer. Dessutom medför anvisningarna tolkningsproblem och kan styra personal att ge prehospital akutsjukvård i situationer där den inte behövs.
”För att resurserna ska kunna utnyttjas mer effektivt ska sjukvårdsdistriktens anvisningar till nödcentralerna förtydligas och förenhetligas”, säger Nina Martikka, ledande effektivitetsrevisor på Statens revisionsverk.
Reseersättningssystemet bör också utvecklas inom den prehospitala akutsjukvården. Sjukvårdsdistrikten betalar två tredjedelar av kostnaderna för prehospital akutsjukvård, och en tredjedel består av FPA:s reseersättningar. År 2013 överfördes ansvaret för att organisera den prehospitala akutsjukvården till sjukvårdsdistrikten, men ersättningssystemet ändrades inte. Det nuvarande ersättningssystemet anses vara föråldrat och utgöra ett hinder för utveckling, eftersom det skapar osunda incitament för aktörerna.
Finansieringen av den prehospitala akutsjukvården sker via flera kanaler. Sjukvårdsdistrikten saknar ett gemensamt informationssystem och statistik, vilket gör det svårt att skapa en bild av resurserna. I nuläget är det inte möjligt att tillräckligt noggrant mäta den totala tiden för vårdkedjan inom den prehospitala akutsjukvården. Det är svårt att planera resurserna och skapa en helhetsbild av den prehospitala akutsjukvården på grund av att ett gemensamt datalager och mätare saknas.
”Social- och hälsovårdsministeriet och Folkpensionsanstalten bör fortsätta arbetet med att ändra reseersättningssystemet. På så sätt ska systemet ge incitament att utnyttja resurserna för den prehospitala akutsjukvården mer effektivt”, säger Martikka.
Behovet av prehospital akutsjukvård ökar till följd av att tjänsterna numera koncentreras, befolkningen åldras och behoven av tjänster därigenom förändras.
Ta del av publikationen: Hur vårdkedjan inom den prehospitala akutsjukvården fungerar
Mer information om Statens revisionsverks revisioner och god förvaltning: VTV.fi
Tilläggsuppgifter
