Statens revisionsverk har granskat redovisningarna av valfinansieringen vid riksdagsvalet våren 2023. Fall upptäcktes där stöd hade tagits emot från förbjudna instanser eller för stora belopp från samma instanser hade emottagits.
Revisionsverket har fått och granskat redovisningen av valfinansieringen för varje person som valts till riksdagsledamot eller utsetts till ersättare. Det sammanlagda antalet redovisningar av valfinansieringen var 273 och i 162 av dem, dvs. i nästan 60 procent av alla redovisningar, gjordes korrigeringar i efterhand antingen på begäran av revisionsverket eller av andra skäl.
En av de vanligaste korrigeringarna var att anmälningarna kompletterades med uppgifter om enskilda bidragsgivare. Givaren ska alltid uppges om bidragsbeloppet är 1 500 euro eller mer.
I vissa fall framgick det att bidrag hade tagits emot av aktörer från vilka man enligt lagen om kandidaters valfinansiering inte får ta emot bidrag. I dessa fall var bidragsbeloppen dock mindre än 1 500 euro, vilket innebär att lagen inte förpliktar till att namnge givaren.
“I dessa fall döljs bidragen och givaren för allmänheten. Vi upptäckte liknande fall också vid föregående välfärdsområdesval, riksdagsval och Europaparlamentsval”, berättar Pontus Londen, ledande redovisningsrevisor vid revisionsverket.
Övervakarna av valfinansieringen upptäckte också några fall där bidrag från en och samma givare hade tagits emot till ett större belopp än det belopp på 6 000 euro som är tillåtet enligt lagen om kandidaters valfinansiering.
“I lagen om kandidaters valfinansiering finns bestämmelser om begränsningar av valfinansieringen men inga sanktioner för försummelse av begränsningarna. Politikerna har framför allt ett politiskt ansvar att följa lagen. Revisionsverket har lyft fram bristerna i tillsynsbefogenheterna i syfte att göra valfinansieringen öppnare. Lagförslaget i anslutning till detta hann dock inte behandlas före det senaste riksdagsvalet och det förföll”, berättar Londen.
Riksdagsledamöternas och ersättarnas valfinansiering vid riksdagsvalet 2023 uppgick enligt de granskade redovisningarna av valfinansieringen till sammanlagt 10,5 miljoner euro. Av detta belopp var 7,8 miljoner euro bidrag från utomstående och 2,7 miljoner euro kandidaternas egna medel. Kandidaternas genomsnittliga kampanjkostnader vid riksdagsvalet var cirka 37 540 euro.
“Jämfört med riksdagsvalet 2015 ökade den sammanlagda finansieringen av valkampanjerna med 7 procent och bidragen från utomstående med 42 procent. Dessutom ökade kandidaternas genomsnittliga kampanjkostnader med 6 procent”, säger Londen.
Läs mer i publikationen: Berättelse om övervakningen av valfinansieringen vid riksdagsvalet 2023
Tilläggsuppgifter
