Enligt en statens revisionsverks granskning når projekt som finansieras via Europeiska socialfonden (ESF) inte nödvändigtvis de mest utsatta. Arbets- och näringsministeriet bör säkerställa bättre inriktning av ESF-projektfinansieringen under strukturfondsperioden 2021–2027 på de viktigaste målgrupperna, det vill säga arbetslösa och personer med utsatt ställning på arbetsmarknaden.
Utifrån programdokumentet kan man förvänta sig att ESF-finansieringen främst anvisas till arbetslösa, personer med utsatt ställning på arbetsmarknaden och personer som löper risk för social marginalisering. Uppgifterna i ESF-personregistret ger dock vid handen att största delen av deltagarna har varit sysselsatta och studerande. Endast en fjärdedel av deltagarna har uppgett att de varit arbetslösa. Det material från Statistikcentralen som sammanställdes för revisionen visar att endast en femtedel av dem som deltog i ESF-insatser 2016 var arbetslösa.
”Trots att målgrupperna för ESF-projekten inte är begränsade till endast arbetslösa, kan man på basis av revisionen konstatera att projekten för närvarande inte når tillräckligt väl den viktigaste målgruppen för ESF, det vill säga arbetslösa”, säger ledande effektivitetsrevisor Ville Vehkasalo.
Syftet med revisionen var att utvärdera processen för tilldelning av medel i ESF-projekten samt inriktningen, uppföljningen och effekterna av finansieringen under programperioden 2014–2020. Under denna period hade Finland tilldelats 1,3 miljarder euro av EU:s strukturfondsmedel, av vilket nästan 40 procent användes på ESF-projekt.
Sysselsättningseffekter är inte nödvändigtvis det viktigaste kriteriet för finansiering
Enligt revisionen är sysselsättningseffekterna inte nödvändigtvis det viktigaste kriteriet för tilldelning av finansiering, eftersom ESF-programmet även har flera andra mål utan inbördes prioritetsordning. Sysselsättningsläget i regionen inverkar också på vilka projekt som väljs ut för understöd.
Att rikta finansieringen till arbetslösa under strukturfondsperioden 2021–2027, det vill säga i läget efter coronakrisen, skulle stödja den nationella sysselsättningspolitiken. Därför vore det bra att tydligare fastställa ESF-insatsernas mål och relation till den nationella sysselsättningspolitiken.
”ESF-projekten kan i bästa fall komplettera den nationella sysselsättningspolitiken och fungera som försöksmiljöer för nya sysselsättningsmodeller. Om den nationella sysselsättningspolitiken däremot inte är i linje med ESF-insatserna kan den ha en negativ effekt på projektens resultat”, säger Vehkasalo.
Arbets- och näringsministeriet bör dessutom utveckla elektronisk informationsinhämtning för att minska det administrativa arbetet vid insamlingen av deltagaruppgifterna i ESF-projekten.
Ta del av publikationen: Tilldelning, inriktning och uppföljning av projektfinansiering från Europeiska socialfonden under programperioden 2014–2020
Tilläggsuppgifter
