De finanspolitiska övervakarna vid Statens revisionsverk utvärderar valperioden 2019–2022 i sin nya rapport.
Under valperioden har de offentliga finansernas utveckling inte på långt när nått de ursprungliga målen för valperioden och målen i regeringsprogrammet. Orsaken är bland annat kriserna som präglade valperioden 2019–2022, dvs. coronapandemin, Rysslands invasion av Ukraina och energikrisen som följde på kriget.
“På grund av kriserna har valperioden varit verkligt exceptionell. Regeringen har både lyckats och misslyckats under valperioden. Till exempel reagerade finanspolitiken effektivt på coronaviruset men var därefter för generös. De tidigare beslutade utgiftsökningarna borde ha utvärderats noggrannare när nya plötsliga utgiftsbehov uppstod”, säger Matti Okko, direktör vid Statens revisionsverk.
Målet för sysselsättningsgraden uppnåddes i år, om man beaktar förändringarna i statistikföringen av sysselsättningen. Regeringens sysselsättningsåtgärder ligger dock klart under målen för valperioden. Utöver de övriga sysselsättningsåtgärderna fattade regeringen beslut som inverkade negativt på sysselsättningen. Delvis på grund av detta är åtgärderna som helhet alltför blygsamma med tanke på de offentliga finanserna.
De ekonomiska konjunkturerna har varierat exceptionellt mycket under valperioden. Detta har gjort det svårare att anpassa finanspolitiken till det aktuella konjunkturläget. De finanspolitiska övervakarna bedömer att regeringens finanspolitik stödde ekonomin och samhället vid rätt tidpunkt och i tillräcklig omfattning när coronapandemin bröt ut. De extra utgifterna till följd av Rysslands krig och energikrisen var också motiverade.
“När konjunkturen svängde efter coronapandemin stannade finanspolitiken dock på en för generös nivå och har upphettat ekonomin i onödan”, säger senior ekonom Matthias Strifler.
På grund av de kriser som inträffade under valperioden avvek man för första gången under ramsystemets 20 år långa historia från den överenskomna ramnivån. Under 2020–2022 gjordes åtskilliga avvikelser.
“Kriserna har avslöjat att ramsystemet inte kan reagera tillräckligt på stora kriser som kräver utgiftsökningar. Avvikelserna och utgiftsökningarna har varit nödvändiga, men de har sänkt tröskeln för att göra avvikelser även av obetydligare orsaker”, konstaterar senior ekonom Jenni Kellokumpu.
De finanspolitiska reglerna utvecklas som bäst i Europeiska unionen. Europeiska kommissionen offentliggjorde ett förslag till nya regler i november. Medlemsländernas finanspolitiska övervakare framhåller vikten av regler som grundar sig på tydliga kriterier och indikatorer och som stödjer skuldhållbarheten.
Läs rapporten:
Valperiodsrapport om övervakningen och granskningen av finanspolitiken 2019–2022
Tilläggsuppgifter
