Förändringar i välfärdsområdenas informationssystem stöddes med hundratals miljoner euro. Välfärdsområdena lyckades genomföra nödvändiga förändringar, men finansieringen av projekttyp stödde inte välfärdsområden på bästa möjliga sätt i fråga om långsiktig utveckling. Revisionsverket utredde hur adekvat finansieringspaketet för social- och hälsovårdens ICT-förändringar och digitalisering varit, samt hur adekvat styrningen varit.
Statsunderstöd delades ut från tre olika budgetmoment 2021–2022 för social- och hälsovårdens ICT-förändringar och utveckling av digitaliseringen. Revisionen visade att finansieringsmodellen av projekttyp, som baserade sig på ansökningar om olika statsunderstöd, inte stödde välfärdsområdena på bästa möjliga sätt i genomförandet av en långsiktig ICT-förändring och utveckling av digitaliseringen. Å andra sidan var det motiverat att stegvis bygga upp helheten av statsunderstöd när lägesbilden och informationen förbättrades.
“Ur välfärdsområdenas synvinkel borde verksamheten inte styras genom enskilda statsunderstöd utan genom en enda finansieringskanal. Risken med en finansieringsmodell av projekttyp är att man punktvis främjar ICT-förändringen i stället för att genomföra en övergripande förändring”, konstaterar Tanja Ekroos, ledande redovisningsrevisor.
Den snäva tidsramen och de samtidiga förändringarna gav också upphov till brist på IT-experter. Konsekvenserna av bristen på experter varierade områdesvis beroende på förändringsarbetenas omfattning och utgångslägen.
Digitaliseringen av social- och hälsovården kräver en gemensam vision
ICT-förändringarna fortsätter i välfärdsområdena och ICT-kostnaderna för social- och hälsovården kommer att stiga i nästan alla välfärdsområden under de närmaste åren. Digitaliseringen effektiviserar social- och hälsovårdens verksamhet och kan i synnerhet på längre sikt dämpa trycket av ökade kostnader när befolkningens servicebehov ökar. En dämpning av kostnadsökningen kräver också att servicenätet förnyas.
“Digitaliseringen av social- och hälsovården behöver en enhetlig målbild, mot vilken välfärdsområden som befinner sig i olika situationer kan styras. Dessutom behövs det enhetliga mätare för en uppföljning av målen”, framhåller Suvi Kärki, ledande effektivitetsrevisor.
Statens revisionsverk rekommenderar att social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet i fortsättningen utvecklar digitaliseringen av social- och hälsovården samt de riksomfattande digitala tjänsterna på ett systematiskt och långsiktigt sätt. Styrningen av ICT och digitalisering bör bättre än tidigare beakta välfärdsområdenas särdrag, och välfärdsområdena bör styras att samarbeta i ICT-förändringen och utvecklingen av digitaliseringen.
Läs rapporten: Finansiering och styrning av digitaliseringen av social- och hälsovården
Tilläggsuppgifter
