Regeringen inledde 2013 en reform av forskningsinstituten och forskningsfinansieringen, varigenom Finlands Akademi och statsrådets kansli finansierar beslutsstödande forskningsprojekt. Enligt Statens revisionsverks utredning har de nya formerna av forskningsfinansiering organiserats enligt de riktlinjer som statsrådet har dragit upp för verksamheten. Finansiärerna och ministerierna har infört nya handlingssätt för finansiering av projekt vars resultat kan användas som underlag för samhälleliga beslut.
Statens revisionsverk har granskat totalreformen av statens forskningsinstitut och forskningsfinansiering. Syftet med reformen är bland annat att ta fram information som underlag för beslut och stärka mångvetenskaplig och högklassig forskning som är relevant för samhället. Revisionsverket granskade organiseringen av finansiering som beviljas av Rådet för strategisk forskning och finansiering som beviljas genom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet. Dessutom utredde revisionsverket hur ministerierna utnyttjar resultaten av de finansierade projekten som beslutsunderlag och vid lagberedning.
Finansieringen av strategisk forskning och finansieringen genom den gemensamma utrednings- och forskningsverksamheten har organiserats i linje med statsrådets beslut om totalreformen av forskningsinstituten och forskningsfinansieringen. Inom finansieringsformerna har introducerats nya metoder för val och uppföljning av projekt som finansieras samt för utnyttjande av resultaten. Sådana nya metoder är effektrapporter samt nyttjande- och kommunikationsplaner som stärker forskningens effekt redan under projekten. Finansieringen genom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet har också ökat samarbetet mellan förvaltningsområdena. Visserligen finns det ännu utrymme för förbättring.
”Ett elektroniskt projekthanteringsverktyg för statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet skulle minska den administrativa bördan vid beredningen och uppföljningen av finansieringen och göra projektprocessen smidigare”, säger överrevisor Hannele Isola-Miettinen från Statens revisionsverk.
Finansieringen av strategisk forskning och finansieringen genom den gemensamma utrednings- och forskningsverksamheten avviker från de övriga formerna av forskningsfinansieringen genom att de täcker kostnaderna för forskningsprojekten till 100 procent. Enligt revisionsverkets uppskattning hänför sig över en tredjedel av kostnaderna i projekt som omfattas av någondera finansieringsformen till allmänna verksamhetskostnader, som till exempel kostnader för administration, stödtjänster och lokaler.
”Finansiärerna bör ha mer noggrann och öppen kontroll över forskningsprojektens kostnadsstruktur. De ska ge akt på allmänna kostnader om de verkar vara onormalt höga. Dessutom bör de på lämpligt sätt följa upp de resurser som allokerats till beredning och ansökning av finansieringen”, säger Hannele Isola-Miettinen.