Den kommunala ekonomin utvecklas positivt, och allmänt taget fungerar styrningen av den kommunala ekonomin bra. Styrningen kan ändå med fördel göras ännu bättre. Finansministeriet bör ha noggrannare uppföljning av de effekter som statens åtgärder har på kommunernas utgifter och inkomster samt av att finansieringen räcker till för kommunernas lagstadgade uppgifter.
Statens revisionsverk har genomfört en revision som visar att styrningen av den kommunala ekonomin allmänt taget har utvecklats i rätt riktning de senaste åren. Informationsförmedlingen såväl inom Finansministeriet som mellan ministerierna och Kommunförbundet löper bättre och man är medveten om utvecklingsbehoven i styrsystemet.
Ändå har uppföljningen av effekterna av statens åtgärder på kommunernas utgifter och inkomster inte skett tillräckligt systematiskt, vilket omöjliggör entydiga slutsatser om hur effektiv styrningen av den kommunala ekonomin är. Statsrådet har fastställt en utgiftsbegränsning som anger maximibeloppet för hur mycket staten genom sina åtgärder får öka kommunernas utgifter. Dessutom saknas en tillräcklig mångsidig uppföljning av att kommunernas finansiering räcker till för de lagstadgade uppgifterna, med andra ord att finansieringsprincipen uppfylls.
”Ministerierna bör mer öppet motivera de åtgärder som syftar till att utgiftsbegränsningen uppfylls. Finansministeriet bör också bli bättre på att utvärdera och följa upp att utgiftsbegränsningen iakttas, för att de styrande insatserna ska vara trovärdiga och rätt dimensionerade. Detsamma gäller bedömningen av huruvida den allmänna finansieringsprincipen uppfylls”, säger Ville Haltia, ledande finanspolitikrevisor på Statens revisionsverk.
Styrningen av den kommunala ekonomin är ett viktigt element i planeringen, beslutsfattandet och hållbarheten inom den offentliga ekonomin. På det kommunalekonomiska planet har styrningen skärpts genom stramare samordning av EU:s ekonomiska politik och därav följande nya lagstiftning. Finland har förbundit sig att uppnå balansmålet för den offentliga ekonomin.
”Det saknas sådana mätare inom styrningen av enskilda kommuner som skulle styra kommunerna i riktning mot det ekonomiska balansmålet. Orsaken är skillnaderna mellan olika bokföringssystem. Trots det är det möjligt att göra styrningen mer likformig. Bland annat inom styrningen av landskapens ekonomi har man valt kassaflödet i verksamheten och investeringarna till viktigaste indikator”, säger Ville Haltia.
Tilläggsuppgifter
