Finland iakttog den förebyggande delen av stabilitets- och tillväxtpakten under 2014, trots att det finns en betydande avvikelse i det strukturella saldot. Enligt revisionsverkets uppfattning finns det i Finland tills vidare inte skäl att inleda förfarande vid alltför stora underskott.
Förordningen om en plan för de offentliga finanserna förutsätter en ännu mer övergripande och långsikti-gare styrning av den offentliga ekonomin än tidigare. I regeringsprogrammet har den finanspolitiska målsättningen integrerats i de långsiktiga utsikterna för den offentliga ekonomin. Den planerade förstärkningen av de offentliga finanserna med 10 miljarder euro är i sin helhet periodiserad för en tillräckligt lång tidsperiod som sträcker sig över valperioden.
”De finanspolitiska besluten har hittills främst fattats enligt valperiod”, säger Heidi Silvennoinen, budgettill-synschef på SRV. ”Det nya tillvägagångssättet förutsätter förbindelse till en mer långsiktig finanspolitik och ekonomisk politik. Det gör styrningen av den offentliga ekonomin mer intensiv, vilket är bra.”
Revisionsverket har gjort en övergripande bedömning av efterlevnaden av stabilitets- och tillväxtpakten. De totala utgifternas måttliga utveckling stöder det att Finland iakttog den förebyggande delen av stabilitets- och tillväxtpakten under 2014, trots att det finns en betydande avvikelse i det strukturella saldot. Det svagare strukturella saldot kan bero på både de oförväntat låga skatteinkomsterna och de ökade konjunkturberoende arbetslöshetsutgifterna. Å andra sidan har Finlands offentliga totala utgifter ökat betydligt långsammare än vad utgiftsregeln skulle ha tillåtit när det gäller tillväxttakten för utgifter.
Revisionsverket vill ägna uppmärksamhet åt att den förebyggande delen av stabilitets- och tillväxtpakten ska fungera under en fortsatt lågkonjunktur. Efterlevnaden av den förebyggande delen har inte garanterat en tillräcklig marginal jämfört med kriterierna i den korrigerande delen.
Enligt revisionsverkets uppfattning finns det i Finland tillsvidare inte skäl att inleda förfarande vid alltför stora underskott. Överskridandet av det nominella underskottet är litet och kan bli tillfälligt om anpassningen av den offentliga ekonomin sker enligt regeringsprogrammet och regeringen lyckas genomföra betydande strukturella reformer. Det är meningsfullt att utvärdera effekterna av de åtgärder som fastställs i det nya regeringsprogrammet först när regeringen har beslutat om den första planen för de offentliga finanserna för valperioden. Finland iakttar tillsvidare skuldkriteriet i den korrigerande delen. Utifrån prognoserna kommer skuldkriteriet likväl att brytas 2016.
De utgifter som omfattas av ramen för statsfinanserna var cirka 34 miljoner euro lägre i den slutliga budgeten jämfört med utgiftsramen för 2014. Rambegränsningen har varit sträng vid beredningen av ramen för 2015. Utgifterna utanför ramarna har varit fortsatt stabila trots lågkonjunkturen.
Statens revisionsverk gav riksdagen en rapport om övervakningen av finanspolitiken 2015 (B 17/2015 rd) i form av en särskild berättelse den 8 september 2015. Rapporten behandlar styrningen av den offentliga ekonomin som helhet, efterlevnaden av ramarna för statsfinanserna och iakttagandet av EU:s stabilitets- och tillväxtpakt.