Vid samjourerna vårdas allt fler icke-brådskande patienter som hör till primärvården

Det finns ingen information om huruvida de besparingar som eftersträvats genom reformerna av sjukhus- och journätet har förverkligats. Det ökade antalet patienter vid samjourerna har ökat både antalet läkare och vårdpersonalen.

Statens revisionsverk granskade centraliseringen av hälso- och sjukvårdstjänsterna med avseende på arbetsfördelningen inom den specialiserade sjukvården och på samjouren. Enligt revisionen har reformen ökat kostnaderna för samjour dygnet runt.

Vid samjourerna används forskningsmöjligheterna inom den specialiserade sjukvården i allt högre grad för att bedöma vården av patienter inom primärvården. Samtidigt har man varit tvungen att öka vårdpersonalen på grund av det ökade antalet patienter.

När patienterna inte har tillgång till akutmottagningar hänvisas de till samjourerna. Från samjourerna kan patienter inte flyttas till fortsatt vård, eftersom det inte finns tillräckligt med vårdplatser. Vid samjourerna vårdas icke-brådskande patienter och patienter som inte har behov av vård utan av omsorg. 

”Revisionen pekade på att kompetenskravet vid samjourerna har ökat, eftersom vårdpersonalen måste ha kompetens inom både primärvård och specialiserad vård. Samjourerna har inte underlättat tillgången till jourhavande inom allmänmedicin”, konstaterar effektivitetsrevisionsrådet Taina Rintala.

Enligt revisionen har Social- och hälsovårdsministeriet inte kunnat följa upp de funktionella och ekonomiska konsekvenserna av den specialiserade sjukvårdens centralisering. Regionerna vet inte heller vilka effekter centraliseringen har haft på servicekostnaderna, servicekvaliteten och patientsäkerheten.

Som bäst pågår beredningen av en regeringsproposition om omorganisering av sjukhus- och journätet. I detta sammanhang vore det nödvändigt att fastställa indikatorer för målen för hälso- och sjukvårdsreformerna, med vilka målutfallet följs upp. Likaså bör oklarheter som gäller samarbetsområdenas behörighet lösas.

Sjukhus- och journätet har omorganiserats sedan 2018 genom hälso- och sjukvårdslagen samt genom centraliserings- och jourförordningarna. Reformens syfte har varit att säkerställa bland annat jämlik tillgång till tjänster, tillräcklig kompetens hos vårdpersonalen samt klient- och patientsäkerhet. Målet var att uppnå besparingar på 350 miljoner euro i de offentliga finanserna.

Bekanta dig med publikationen: Centralisering av hälso- och sjukvårdstjänsterna –
Genomförande av arbetsfördelning inom den specialiserade sjukvården och samjour

Mer information

Taina Rintala: konsekvenser för sjukhus och samjourer

Mikko Koskinen: styrning, uppföljning, patientsäkerhet

Nina Martikka: tillgänglighet, anställda, kompetens

kategorier