Ämbetsverkens ledning kan utveckla den interna kontrollen på många sätt

Statens revisionsverk granskar årligen statens, ministeriernas och de övriga bokslutsskyldiga ämbetsverkens bokslut samt boksluten för tre fonder utanför budgeten. Revisionsverket gav sammanlagt 61 redovisningsrevisionsberättelser till statens bokföringsenheter för 2022. Föremål för redovisningsrevisionerna var 2022 års budget inklusive tilläggsbudgetar, sammanlagt 77,9 miljarder euro.

Av de granskade bokföringsenheterna tilldelades 21 (34 procent) anmärkningar, eftersom det konstaterades väsentliga brister i deras bokslut eller ekonomiförvaltningsförfaranden. Revisionsverket ålade fyra bokföringsenheter att meddela revisionsverket vilka åtgärder de hade vidtagit för att åtgärda bristerna som lett till en anmärkning.

”Antalet anmärkningar är något större än föregående år. Särskilt anmärkningarna om riktiga och tillräckliga uppgifter i bokslutet har ökat”, konstaterar direktör Jaakko Eskola.

Vid revisionerna tar revisionsverket ställning till följande aspekter: riktiga och tillräckliga uppgifter om bokslutet och det funktionella resultatet, den interna kontrollens funktion och budgetefterlevnaden. Observationerna i revisionsverkets redovisningsrevisionsberättelser har sammanställts i en rapport som innehåller både allmänna observationer från redovisningsrevisionerna och observationer om vissa teman. Revisionsverkets observationer kan utnyttjas av alla bokföringsenheter.

Digitaliseringen förändrar den interna kontrollen

Vid redovisningsrevisionen gör revisionsverket årligen både centraliserade revisioner och bokföringsenhetsspecifika revisioner. Utöver dessa granskar revisionsverket bokföringsenheternas gemensamma särdrag vid så kallade temarevisioner. Ämnena för temarevisionerna 2022 var avtalshantering, bokföringsenheter med flera verksamhetsställen, avgiftsbelagd verksamhet och statsunderstödsprocesser.

Vid temarevisionerna gjorde revisionsverket observationer om god praxis och gav rekommendationer på basis av vilka ämbetsverkens ledning kan verifiera och vid behov utveckla den interna kontrollen vid ämbetsverken. Gällande bestämmelser ställer krav på kontrollmiljön och ordnandet av den interna kontrollen. Digitaliseringen å sin sida förändrar snabbt ekonomiförvaltnings- och HR-processerna samt den interna kontrollen.

Statens ämbetsverk och inrättningar ingår många olika avtal och hanteringen av dessa betonas i ordnandet av den interna kontrollen. Den interna kontrollen vid bokföringsenheter med flera verksamhetsställen kräver särskild uppmärksamhet av ledningen. De förebyggande kontrollåtgärder som genomförs på den interna kontrollen av statsunderstöd enligt prövning skulle kunna förbättras. Det gemensamma datasystemet för hantering av statsunderstöd ger i fortsättningen möjligheter att utveckla verksamheten.

“Myndigheterna har många gemensamma drag oberoende av förvaltningsområde. God praxis kan också hittas utanför det egna förvaltningsområdet”, betonar direktör Jaakko Eskola.

Det gemensamma målet är god förvaltning och fungerande intern kontroll

Vid redovisningsrevisionerna har revisionsverket omfattande och regelbunden kontakt med alla statliga ämbetsverk. I och med denna kontakt främjar revisionsverket principerna för god förvaltning och spridning av god praxis när det gäller skötseln av statsfinanserna. På så sätt stärker revisionsverket riksdagens budget- och lagstiftningsmakt samt stödjer förvaltningen under statsrådet i skötseln av statsfinanserna.

Statens revisionsverk publicerar alla redovisningsrevisionsberättelser på sin webbplats samt lämnar årligen en särskild berättelse till riksdagen om revisionen av statsbokslutet och regeringens årsberättelse.