Påverkanskommunikation som utövas på riksdagen och ministerierna och rådgivning i anslutning till den ska anmälas från och med nästa år.
Riksdagen godkände lagen om öppenhetsregistret den 24 februari 2023. Det första nordiska öppenhetsregistret tas i bruk i början av nästa år i Finland. Statens revisionsverk är registeransvarig och övervakar anmälningsskyldigheten.
“Samarbetet med justitieministeriet som ansvarar för projektberedningen har varit intensivt och fortgående. Målet är förutom ett register som uppfyller lagens krav en så användarvänlig webbtjänst som möjligt där det går enkelt och snabbt att registrera sig och göra anmälningar”, berättar Jonna Carlson, tillsynschef vid Statens revisionsverk.
Revisionsverket har förberett sig för sitt kommande uppdrag i god tid. Den tekniska lösningen för det elektroniska öppenhetsregistret har konkurrensutsatts. Registret börjar byggas när lagen har godkänts.
Statens revisionsverk tillsätter också den lagstadgade delegationen som bland annat utarbetar rekommendationer om god intressebevakningssed och tar initiativ till utveckling av öppenhetsregistret. Till delegationen kallas företrädare för de anmälningsskyldiga, forskare, myndigheter och andra intressentgrupper. Delegationen inleder sin första treårsperiod våren 2023.
I och med öppenhetsregistret blir lobbning som riktas mot riksdagen och ministerierna, dvs. påverkanskommunikation och rådgivning i anslutning till den, transparent. Registret tillhandahåller information om aktörer som påverkar beslutsfattare på statsnivå och om deras intressen till medborgare, föremålen för lobbning och leverantörer.
Syftet med öppenhetsregistret är att förbättra transparensen i beslutsfattandet, bekämpa osaklig påverkan samt stärka medborgarnas förtroende för statsförvaltningen och demokratin. Finland tar i bruk öppenhetsregistret den 1 januari 2024. Registret finns på adressen avoimuusrekisteri.fi.
Tilläggsuppgifter
