Samordningen av EU:s FUI-politik och den nationella FUI-politiken bör fortgå systematiskt och långsiktigt

Målet att öka utgifterna för forskning och utveckling (FoU) till 4 procent av bruttonationalprodukten (BNP), som ställdes upp på 2010-talet, kan inte uppnås enbart med den nationella finansieringen av forskning, utveckling och innovation (FUI) och med den offentliga sektorn som drivkraft. Den nationella FUI-finansieringen och FUI-verksamheten bör stärka FUI-aktörernas och företagens beredskap att utnyttja EU:s FUI-finansiering och delta i EU-program. Samordningen av den nationella FUI-politiken och styrningen av den nationella FUI-verksamheten med EU:s FUI-finansiering har dock visat sig vara utmanande i ett decentraliserat system och i en komplicerad internationell verksamhetsmiljö.

Revisionsverket utredde samordningen av den nationella forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten (FUI-verksamheten) och deltagandet i EU:s Horisont-ramprogram samt Finlands utgångspunkter och förutsättningar för utnyttjande av EU:s FUI-ramprogram. Revisionen omfattade åren 2013–2023.

På basis av revisionen har fastställandet av målen, principerna och medlen för utnyttjande av EU:s FUI-finansiering som en del av den nationella FUI-politiken fortskridit långsamt. Ansvarsförbindelserna, uppgifterna och förfaringssätten för att påverka EU:s FUI-politik och utnyttja EU:s FUI-finansiering splittras mellan olika förvaltningsområden.

I det decentraliserade systemet förutsätter den strategiska styrningen och hanteringen av helheten en stark samordning samt ett tillräckligt och tillförlitligt kunskapsunderlag och tillräcklig och tillförlitlig informationshantering. I tidigare utvärderingar presenteras rekommendationer för att undanröja hinder för samordning och utnyttjande av nationell FUI-finansiering och EU:s FUI-finansiering. Få konkreta åtgärder har dock vidtagits. Även knappa resurser begränsar stödet för deltagande i EU:s FUI-program.

Aktörernas roller och ansvarsförbindelser har splittrats i hög grad

De ansvariga ministerierna, kommittén för EU-ärenden och dess forsknings- och innovationssektion, statsrådet och riksdagen ansvarar för att inta ståndpunkter om EU:s FUI-frågor. Forsknings- och innovationsrådet och sedan 2021 de parlamentariska FUI-grupperna har för sin del dragit upp riktlinjer för den nationella FUI-politiken. Under valperioden utarbetar regeringen en åttaårig plan för FoU-finansiering, med vilken man strävar efter att trygga den offentliga FoU-finansieringen på lång sikt. Forsknings- och innovationsrådet har betonat betydelsen av FoU-finansiering för ekonomisk tillväxt, privata investeringar och ett tillräckligt antal FoU-experter, samt behovet av att öka det nationella och internationella samarbetet mellan företag och FoU-aktörer. Den parlamentariska FUI-arbetsgruppen föreslog 2022 att kvalitativa och kvantitativa mål ska ställas upp för deltagandet i EU-programmen och för finansieringsanskaffningen. Dessutom bör FUI-aktörernas och de nationella finansiärernas beredskap och metoder för att utnyttja EU:s FUI-program förbättras.

Revisionsverket rekommenderar att man under ledning av forsknings- och innovationsrådet bereder resultat- och effektmål för FUI-finansieringen från EU och samordnar dessa med de övriga sektor- och politikmålen och med förfarandena i den fleråriga planen för FoU-finansiering. Samtidigt bör man precisera de olika aktörernas ansvarsförbindelser och de resurser som de nödvändiga insatserna förutsätter.

Enligt lagen om statlig finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet ökas statens FoU-fullmakter och -anslag så att totalbeloppet motsvarar 1,2 procent av BNP 2030. Vid ramförhandlingarna i april beslöt regeringen om permanenta ökningar av FoU-finansieringen till ett värde av 540 miljoner euro åren 2025–2028 och om allokering av finansieringen. Regeringens mål är att de privata FoU-investeringarna ska öka dubbelt så mycket som statens FoU-tilläggssatsning. Vid ramförhandlingarna linjerade regeringen upp att en tidsplan och strukturer för uppföljning av FoU-finansieringens effektivitet ska utarbetas. Dessutom ökade regeringen den nationella medfinansieringen av EU-finansierade FoU-projekt för offentliga FoU-aktörer med 25 miljoner euro utöver tidigare 35 miljoner euro. Medfinansieringen stödjer målet att fördubbla den FoU-finansiering som kanaliseras från EU till Finland. Man granskar senast vid regeringens halvtidsöversyn om den finansiering som behövs för att få del av EU:s forskningsfinansiering håller en tillräcklig nivå.

 

kategorier