Enligt Statens revisionsverk har staten i regel bra förutsättningar för att hantera byggnadsegendomens livscykel. Trots det skulle man kunna bättre beakta livscykeleffekterna när man fattar investeringsbeslut.
Byggnaderna utgör en stor del av statens materiella egendom. Deras balansvärde uppgår till totalt cirka fyra miljarder euro. Statens revisionsverk har utrett vilka förutsättningar de statliga myndigheterna har att sköta byggnadsegendomen över hela dess livscykel och konkluderade att de har goda förutsättningar.
”Huvudsakligen har styrningen varit tillräcklig, rutinerna har varit i skick och i investeringsbesluten beaktar man fördelarna och kostnaderna över livscykeln i den utsträckning kraven förutsätter”, räknar Hanna Virta, ledande effektivitetsrevisor vid Statens revisionsverk, upp.
Trots det skulle man enligt Virta kunna styra livscykeltänkandet mer ambitiöst. Till exempel identifierar man miljökonsekvenserna som hänför sig till byggnadsegendomen, men utvärderar dem inte systematiskt.
”När man överväger byggnadsinvesteringar skulle man kunna använda de olika livscykeleffekterna i högre grad som grund för besluten. Statens fastighetsstrategi styr redan nu så att revisionen av byggnadsegendomens livscykeleffekter genomförs omfattande ur olika perspektiv med tanke på vad som är bäst för staten som helhet. Det har dock funnits utrymme för tolkning av vad det övergripande intresset är”, konstaterar Virta.
För närvarande håller staten på att förnya sin fastighetsstrategi. Den lär bli färdig vid årsskiftet. I slutrapporten som upprättats av utvecklingsgruppen under ledning av finansministeriet rekommenderas att även lokalitetsstrategin uppdateras.
I Statens revisionsverks revision bedömdes Senatfastigheters, förvaltningsnämnden för Sveaborgs och utrikesministeriets verksamhet. När det gäller utrikesministeriet anmärktes att fastighetsförvaltningen utomlands har varit särskilt krävande. Till exempel har det förekommit brister i fördelningen av ansvar och informationsgången gällande uppgifterna inom fastighetsskötseln och därför måste situationen följas upp.
”UM har dock den senaste tiden tydligt förbättrat sina rutiner, dvs. nu återstår att se hur förnyelserna fungerar”, berättar Sanna Ollila, överrevisor vid Statens revisionsverk.
Statens byggnadsegendom omfattar bland annat försvarsmaktens lokaliteter, kontor, fängelser, kulturarvsbyggnader och polis- och rådhus.
I år har revisionsverket genomfört en omfattande utredning av hur väl staten hanterar sin materiella egendoms livscykel. I de två tidigare revisionerna fastställdes att maskiner och anordningar förvaltas huvudsakligen väl och i livscykelhanteringen av trafiknätet ska nyinvesteringarna och underhållskostnaderna anpassas till varandra. I Statens revisionsverks årsberättelse var det sammanfattade budskapet att allmänt bör investeringarna granskas över hela livscykeln.
Enligt statsminister Sanna Marins regeringsprogram har Finland som mål att vara koldioxidneutralt år 2035. Framöver bör man således förbereda sig på att klimatkraven på den byggda miljön blir strängare. Energiförbrukningen inom fastighets- och byggbranschen motsvarar 35 procent av Finlands totala energiförbrukning. Byggnadernas andel av Finlands växthusgasutsläpp är cirka 30 procent.
Ta del av publikationen: Livscykelhantering av statens byggnadsegendom
Mer information
