Det allmänna bostadsbidraget har också allt tydligare blivit ett stöd för förvärvsarbetande sedan förvärvsinkomstavdraget infördes 2015. Vid reformen av den sociala tryggheten borde man dra upp riktlinjer för i vilken mån utkomsten för personer med låga förvärvsinkomster stöds med bostadsbidrag och i vilken mån genom andra förmåner.
År 2015 utfördes en totalreform av det allmänna bostadsbidraget, där grunderna för beviljande av bostadsbidrag förenklades, de maximala hyrorna höjdes och självriskandelarna sänktes. Dessutom infördes ett förvärvsinkomstavdrag som syftade till att förbättra incitamenten för arbete. På grund av förvärvsinkomstavdraget är det möjligt att få allmänt bostadsbidrag med högre förvärvsinkomster än tidigare.
Vid revisionen utreddes beredningen av totalreformen av det allmänna bostadsbidraget och förvärvsinkomstavdraget samt statsekonomiska konsekvensbedömningar av dessa. Vid revisionen bedömdes också incitamentseffekterna av förvärvsinkomstavdraget och huruvida bostadsbidraget är förenligt med studiepenningen och utkomststödet. Incitamentseffekterna bedömdes med exempelkalkyler som genomförts med SISU-mikrosimuleringsmodellen. Ändringen i allokeringen av det allmänna bostadsbidraget i och med införandet av förvärvsinkomstavdraget bedömdes med hjälp av FPA:s registermaterial över allmänt bostadsbidrag. Dessutom granskades finansieringsprocessen för allmänt bostadsbidrag ur redovisningsrevisionens och laglighetsgranskningens perspektiv.
Revisionen genomfördes eftersom utgifterna för allmänt bostadsbidrag har ökat nästan oavbrutet under hela 2010-talet; totalreformen som trädde i kraft 2015 förklarar utgiftsökningen till en del. År 2021 uppgick utgifterna för det allmänna bostadsbidraget till ca 1,6 miljarder euro.
Totalreformen av det allmänna bostadsbidraget ökade statens utgifter betydligt mer än vad som uppskattades i regeringens proposition. I regeringens proposition uppskattades utgifterna för det allmänna bostadsbidraget öka med sammanlagt 68 miljoner euro på årsnivå, men i uppskattningen hade man inte beaktat utgiftseffekterna av förvärvsinkomstavdraget. Utgiftseffekterna eller målen för förvärvsinkomstavdraget behandlades inte alls i regeringens proposition, även om minskningen utgjorde en betydande del av totalreformen. Efter reformen har uppskattningarna av de faktiska utgiftseffekterna på årsnivå varierat mellan 150 och 259 miljoner euro.
Det allmänna bostadsbidraget har efter införandet av förvärvsinkomstavdraget allt tydligare blivit ett stöd också för förvärvsarbetande. Efter reformen, åren 2015–2019, steg andelen förvärvsarbetande av de som fick allmänt bostadsbidrag från 24 procent till 39 procent enligt FPA:s registeruppgifter. De studenthushåll som övergick till att omfattas av det allmänna bostadsbidraget 2017 har strukits från siffrorna. Införandet av förvärvsinkomstavdraget ökade bostadsbidraget för förvärvsarbetande hushåll och hushåll som inte tidigare hade rätt till allmänt bostadsbidrag inkluderades i stödet. På längre sikt förklaras ökningen av andelen förvärvsinkomsttagare av ökningen i deltidsarbete och den förbättrade sysselsättningen.
Nivån på det allmänna bostadsbidraget förbättrades i och med totalreformen, men boendeutgifterna täcks fortfarande i hög grad med utkomststöd. I beredningen av reformen av den sociala tryggheten borde man sträva efter att utveckla lösningar som minskar behovet av utkomststöd, som är avsett att beviljas tillfälligt och i sista hand, för att stödja boendet.
Tilläggsuppgifter
