De regionala sysselsättningsförsöken minskade antalet långtidsarbetslösa och arbetslöshetsgraden i försöksområdena. Utvecklingen kan dock ha påverkats av såväl anställningar på den öppna arbetsmarknaden som ökat deltagande i tjänsterna. Arbets- och näringsministeriet bör systematiskt följa upp resultaten från den innevarande regeringsperiodens kommunala sysselsättningsförsök och genomföra högkvalitativa konsekvensanalyser av dem.
Föremål för revisionen var arbets- och näringsbyråernas offentliga arbetskrafts- och företagsservice samt genomförandet av sysselsättningsreformerna under regeringsperioden 2015–2019. Av reformerna granskades de regionala sysselsättningsförsöken samt de periodiska intervjuerna med arbetssökande.
År 2015 använde arbets- och näringsförvaltningen knappt 600 miljoner euro för att främja sysselsättningen och bekämpa arbetslösheten. Mellan 2015 och 2018 minskade användningen av anslaget med cirka 18 procent. Målet med revisionen var att bedöma hur väl arbets- och näringsförvaltningen lyckats tillhandahålla arbetskraftsservice och genomföra de granskade reformerna.
De regionala sysselsättningsförsöken minskade antalet långtidsarbetslösa och arbetslöshetsgraden i försöksområdena. Utifrån analyser av statistik från registret över arbetssökande kan man dock inte dra slutsatser om i vilken grad utvecklingen påverkades av ökat deltagande i tjänsterna eller av anställningar på den öppna arbetsmarknaden.
Ökningen av arbets- och näringsbyråernas periodiska intervjuer ledde till fler kontakter med kunderna och effektivare vägledning av arbetssökande till olika tjänster. Genom fler intervjuer ökade dock även belastningen på arbets- och näringsbyråernas personal. Som helhet har reformen varit positiv enligt revisionen.
Trots minskade anslag har arbets- och näringsförvaltningen haft förhållandevis goda förutsättningar att tillhandahålla arbetskraftsservice. Sammantaget minskade upphandlingen av tjänster något under den granskade perioden. Sysselsättningsläget förbättrades mot slutet av den granskade perioden, vilket också minskade behovet av arbets- och näringstjänster.
Revisionens bakgrundsmaterial innefattar en utredning om effekten av arbetskraftsservice enligt den ekonomiska forskningslitteraturen, som bygger på en rapport som revisionsverket beställde från Näringslivets forskningsinstitut (Etla) 2018.
Tilläggsuppgifter
Hannu Tervo
Ledande effektivitetsrevisor
