De medelfristiga utvecklingsprognoserna och statistiken över de offentliga finanserna ger en tillförlitlig grund för det finanspolitiska och ekonomiska beslutsfattandet. Som stöd för beslutsfattandet behövs dock enhetlig och heltäckande statistik över kommunernas och välfärdsområdenas ekonomi, som produceras centraliserat. Framsynsrapporter i rätt tid och centraliserad koordinering av informationen skulle öka utnyttjandet av framsynsinformation i beslutsfattandet och strukturera statsrådets framsynsverksamhet. I regeringens propositioner bör avseende fästas vid bedömning av de föreslagna åtgärdernas utgiftseffekter.
Rapporteringen av utvecklingsprognoser som ingår i planen för de offentliga finanserna bör förbättras ytterligare
År 2019 utredde revisionsverket om metoderna för finansministeriets medelfristiga utvecklingsprognoser behöver utvecklas. Vid granskningen (17/2019) rekommenderades att metoderna görs mångsidigare särskilt i fråga om den realtidsbedömning av konjunkturläget som görs för de medelfristiga utvecklingsprognoserna. Enligt uppföljningen av granskningen har samordningen av konjunkturprognosen och de konjunkturlägesbedömningar som bildas då de medelfristiga prognoserna utarbetas förbättrats. Dessutom har finansministeriet publicerat en metodbeskrivning av de medelfristiga utvecklingsprognoserna. Av beskrivningen framgår möjligheten att på medellång sikt avvika från antagandet att BNP-gapet sluts. Dessa åtgärder eliminerar dock ännu inte kvalitetsrisken i utvecklingsprognoserna, som beror på att beräkningen av BNP-gapet preciseras i efterhand. Revisionsverket rekommenderar att bestämningarna av de olika utvecklingsspåren och deras jämförbarhet förbättras ytterligare i rapporteringen av de medelfristiga utvecklingsprognoserna. Utvecklingsspåren ska dessutom beskriva de uppskattade effekterna av de planerade åtgärderna på saldot i de offentliga finanserna.1
Statistikföringen av de offentliga finanserna ger en god grund för det finanspolitiska beslutsfattandet
Prognostiseringen och planeringen av ekonomin samt det ekonomiska beslutsfattandet grundar sig på ekonomisk statistik. EU-samarbetet och EU-lagstiftningen styr den nationella statistikverksamheten, som också övervakas av EU. Utifrån revisionsverkets revision är statistiken över de offentliga finanserna tillförlitlig och internationellt jämförbar. Statistiken utgör en tillförlitlig grund för finanspolitiska och ekonomiska beslut.2
Eurostat utför omfattande och systematisk kvalitetssäkring med fokus på metod- och klassificeringsfrågor av EU-medlemsländernas statistik över de offentliga finanserna för att försäkra sig om att de olika ländernas statistikuppgifter är sinsemellan jämförbara. Därför har Statistikcentralens egen kvalitetssäkring av statistikföringen av de offentliga finanserna varit mindre till omfattningen och Statistikcentralen har inte ordnat någon extern verifiering av statistikföringsprocesserna. Revisionsverket rekommenderar att Statistikcentralen stärker sin kvalitetssäkring av statistikföringen och utomståendes möjligheter att bedöma kvaliteten på statistiken över de offentliga finanserna.2
Statistikföringen av kommunernas, samkommunernas och välfärdsområdenas ekonomi bör skötas centraliserat
Datainsamlingen om kommunekonomin överfördes från Statistikcentralen till Statskontoret från och med statistikåret 2021 som ett led i totalreformen av insamlingen av ekonomidata om kommunerna och samkommunerna (RP 60/2019). Före reformen samlade Statistikcentralen in de ekonomiska uppgifter som behövs för statistikföringen från kommunerna och samkommunerna och utarbetade separat års- och kvartalsstatistik över kommunekonomin. De insamlade uppgifterna utnyttjades i stor utsträckning vid utarbetandet av statistik över de offentliga finanserna enligt nationalräkenskaperna, vid beräkningen av statsandelarna och vid beredningen av beslutsfattandet. I samband med reformen upphörde Statistikcentralen med att utarbeta statistik över kommunekonomin, varefter olika aktörer har sammanställt summauppgifter om den ursprungliga informationen som samlats in från kommunerna och samkommunerna för sina egna ändamål. Behovet av centraliserad statistik över kommunekonomin har alltså kvarstått och samma behov gäller även ekonomisk information om välfärdsområdena, som inledde sin verksamhet 2023. Revisionen rekommenderar att statistik över kommunernas och välfärdsområdenas ekonomi även i fortsättningen ska produceras centraliserat, så att enhetlig ekonomisk information finns att tillgå som stöd för beslutsfattandet.2
Syftet med reformen av datainsamlingen var att få enhetliga, aktuella och heltäckande uppgifter om kommunernas, samkommunernas och andra bokföringsskyldigas ekonomi, vilket skulle förbättra uppgifternas användbarhet särskilt i beredningen av planen för de offentliga finanserna och statsbudgeten. I den nya modellen grundar sig datainsamlingen på uppgifter som körs automatiskt från bokföringen. Syftet med reformen var också att avveckla överlappningar i insamlingen av myndighetsuppgifter samt minska belastningen på kommunerna och andra uppgiftsskyldiga. Vid revisionen konstaterades emellertid att det har förekommit betydande fördröjningar i inlämnandet av uppgifter om kommunekonomin. Dessutom har kvalitetssäkringen av uppgifterna i den nya modellen decentraliserats till olika aktörer, vilket kan leda till att det förekommer luckor i kvalitetssäkringen och att onödigt överlappande arbete uppstår vid granskningen av uppgifterna.2 De uppgifter som samlas in med den nya modellen täcker ändå i nuläget inte all den information som behövs för Statistikcentralens statistikföring av de offentliga finanserna, så Statistikcentralen måste komplettera uppgifterna med egna metoder för informationsinhämtning.
Bedömningen av reformernas ekonomiska konsekvenser bör förbättras i regeringspropositionerna
Revisionsverket har vid sina revisioner upprepade gånger noterat brister i regeringens propositioner i fråga om bedömningen av reformens ekonomiska konsekvenser. Under denna årsberättelseperiod framkom brister vid två revisioner.
Överföringen av datainsamlingen om kommunekonomin från Statistikcentralen till Statskontoret motiverades i regeringens proposition (RP 60/2019) delvis med kostnadsbesparingar. I propositionen uppskattades dock inte besparingarnas storlek och inget mål ställdes upp för dem. Regeringens proposition föregicks av ett kommuninformationsprogram där reformen uppskattades ge besparingar på cirka 17 miljoner euro fram till 2025. I regeringens proposition uppskattades dessutom att reformen ger upphov till små besparingar för Statistikcentralen och några andra instanser från och med 2022. Statistikcentralen har senare uppskattat att inga kostnadsbesparingar är i sikte under de närmaste åren. Regeringens proposition innehöll också förslag till utgiftsökningar. En ökning på 1,3 miljoner euro av Statskontorets permanenta anslag föreslogs från och med 2021. Dessutom anvisades Statskontoret sammanlagt 5,5 miljoner euro i separat finansiering för insamling av uppgifter om kommunernas och samkommunernas ekonomi åren 2016–2020.2
År 2015 gjordes en totalreform av det allmänna bostadsbidraget och ett förvärvsinkomstavdrag infördes i bostadsbidraget. I regeringens proposition om reformen (RP 52/2014) fastställdes att reformen ska genomföras så kostnadsneutralt som möjligt, och reformen uppskattades öka utgifterna för det allmänna bostadsbidraget med 68 miljoner euro per år. I uppskattningen ingick inga utgiftseffekter av förvärvsinkomstavdraget, trots att man redan under beredningen av propositionen visste att införandet av avdraget ökar de årliga utgifterna med minst 30 miljoner euro (figur 1). Utifrån revisionen har reformen efter att den trädde i kraft ökat utgifterna för det allmänna bostadsbidraget i betydligt högre grad än vad som förutsågs i regeringens proposition. Uppskattningarna av reformens utgiftseffekter på årsnivå har varierat mellan 150 miljoner euro och 259 miljoner euro. I regeringens proposition borde man ha fört fram osäkerhetsfaktorer kring utgiftseffekterna och olika beräkningar som gjorts under beredningen.3
Utnyttjandet av framsynsinformation har en egen plats i statsrådets strategiska beslutsfattande
Framsynsinformation som bildas av en stor expertgrupps synpunkter och uppfattningar har vid sidan av forskningsbaserad information betydelse för kunskapsunderlaget för det strategiska beslutsfattandet. För att framsynsinformationen ska inkluderas i kunskapsunderlaget för beslutsfattandet krävs att mångsidig information och sakkunskap sammanställs och att den digitala informationsbehandlingens möjligheter utnyttjas. Framsynsinformation ska på samma sätt som forskningsdata behandlas i enlighet med lagen om informationshantering samt modellerna och principerna för informationshantering.
Revisionsverket utvärderade det nationella framsynssystemet, som stödjer statsrådets strategiska beslutsfattande.4 Utifrån revisionen har beredningsprocessen för statsrådets framtidsredogörelse stött utvecklingen av framsynen inom statsförvaltningen, men framsynsverksamheten är fortfarande inte enhetlig och systematisk i fråga om syfte, mål, verksamhetssätt och resultat. Produktionen av systematisk framsynsinformation förutsätter etablerade processer, automatisering av praxisen för informationsproduktion samt utveckling av framsynskompetensen hos dem som bereder och fattar beslut. Splittrad framsynsverksamhet och variationer i informationens kvalitet utgör hinder för utnyttjandet av framsynsinformation inom statsförvaltningen. Även ansvaret för produktionen och koordineringen av framsynsinformationen samt informationsdelningen håller ännu på att utvecklas inom statsförvaltningen. Endast ett fåtal enheter inom statsförvaltningen har egna funktioner för framsyn.4
Utifrån revisionen skulle framsynsrapporter i rätt tid och uppdrag i anslutning till beredningen av politiska åtgärder öka beredarnas och beslutsfattarnas möjlighet att utnyttja framsynsinformation i sitt arbete. Uppdragen och utarbetandet av rapporter skulle också göra ämbetsverkens framsynsverksamhet smidigare och stärka deras förutsättningar att reagera på plötsliga förändringar i omvärlden. Man skulle kunna förbättra resultatet av ämbetsverkens framsynsverksamhet genom att förenhetliga processen för informationsproduktion och följa upp de resurser som tilldelats framsynen. Dessutom skulle kunskapsunderlaget för statsrådets beslutsfattande stärkas av en centraliserad och samordnande stödtjänst, som skulle kombinera informationskällor och upprätthålla positionsdata om relevant information, trots att informationsproduktionen är decentraliserad.4
Revisionsverkets rekommendationer om framsyn och behandling av ekonomiska uppgifter
Kvalitetssäkringen av statistikföringen av de offentliga finanserna stärks vid Statistik-centralen. Den centraliserade statistikföringen av uppgifter om kommunernas och välfärdsområdenas ekonomi förbättras så att uppgifterna kan utnyttjas i beslutsfattandet.2
I regeringspropositionerna inkluderas beräkningar av de föreslagna åtgärdernas utgiftseffekter och osäkerhetsfaktorer i anslutning till dem.3
Framsynsverksamhetens resultat och informationens användbarhet förbättras genom att processen för informationsproduktion och koordineringen av informationen effektiviseras samt genom att statsrådet följer upp de resurser som tilldelats framsynen.4
