Revisionsinformationens användbarhet och effektivitet påverkas av hur revisionerna inriktas på statsförvaltningen och hur förvaltningen genomför de rekommendationer som getts vid revisionerna. Revisionsverkets redovisningsrevisioner omfattar hela statsförvaltningen, medan granskningarna av finanspolitiken, laglighetsgranskningarna och effektivitetsrevisionerna till största delen inriktas på de förvaltningsområden som bär det största ansvaret för statsfinanserna. Förvaltningen har genomfört revisionsrekommendationerna relativt väl. Revisionsverket har tagit sig an sina nya uppgifter, förnyat sin organisation och inlett beredningen av sin nya strategi.
Revisionsverket följer upp omfattningen av sin revisionsverksamhet
Åren 2020–2022 genomförde revisionsverket årligen 81–84 revisioner och granskningar samt 16–27 uppföljningar. I januari–augusti 2023 färdigställdes 80 revisioner och granskningar samt 12 uppföljningar.
| 2020 | 2021 | 2022 | 1–8/2023 | |
| Revisioner totalt (st.) | 82 | 84 | 81 | 80 |
| Redovisningsrevisioner | 68 | 70 | 69 | 71 |
| Särskilda revisioner, varav | 14 | 14 | 12 | 9 |
| – Effektivitetsrevisioner | 9 | 6 | 9 | 6 |
| – Laglighetsgranskningar | 1 | 4 | 0 | 2 |
| – Granskningar av finanspolitiken | 1 | 1 | 1 | 0 |
| – Granskningar som omfattar flera revisionsslag* | 3 | 3 | 2 | 1 |
| Uppföljningar av särskilda revisioner (st.) | 18 | 27 | 16 | 12 |
*Granskningar som omfattar flera revisionsslag är kombinationer av flera revisionsslag.
Merparten av revisionerna och granskningarna är redovisningsrevisioner som utöver alla bokföringsenheter inom förvaltningsområdena gäller statsbokslutet, republikens presidents kansli, statsrådets kansli och tre statliga fonder utanför budgeten samt två sammanslutningar som lyder under Nordiska ministerrådet. Genomförandet av de rekommendationer som getts vid redovisningsrevisionerna av bokföringsenheterna följs upp som en del av revisionen och därför görs inga separata uppföljningar av dem. Slutsatserna från revisionerna behandlas närmare i kapitel 2 i årsberättelsen.
Revisionsverket genomför särskilda revisioner och granskningar enligt prövning. Av dessa var cirka 60 procent effektivitetsrevisioner 2020–2023 (tabell 1). Revisionsverket strävar efter att fördela de särskilda revisionerna på ett heltäckande sätt på olika förvaltningsområden huvudsakligen utifrån de risker som har betydelse för statsfinanserna. Merparten av revisionsobjekten utgörs av de förvaltningsområden som tilldelas de största anslagen i statsbudgeten: finansministeriets, arbets- och näringsministeriets, social- och hälsovårdsministeriets samt undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområden. Dessa förvaltningsområden har varit föremål för över 60 procent av alla särskilda revisioner sedan 2020 (figur 1).
Fördelningen av de särskilda revisionerna och granskningarna på olika förvaltningsområden varierar från år till år. Därför är det relevant att se efter hur de fördelats under en period som omfattar flera år. Sedan 2022 har fler revisioner genomförts inom jord- och skogsbruksministeriets, utrikesministeriets och miljöministeriets förvaltningsområden än tidigare år, medan deras antal inom undervisnings- och kulturministeriets samt i viss mån även arbets- och näringsministeriets, försvarsministeriets samt kommunikationsministeriets förvaltningsområden har minskat.
Effektivitetsrevisionerna omfattar i allmänhet fler än ett förvaltningsområde. Detta beror på att samarbetet mellan förvaltningsområdena har betonats i regeringsprogrammen för de senaste valperioderna och att flera förvaltningsområden verkställer regeringens beslut tillsammans. Under årsberättelseperioden från september 2022 till augusti 2023 färdigställdes tretton revisioner och granskningar, varav åtta (62 procent) omfattade flera förvaltningsområden och fem endast ett förvaltningsområde. Uppföljningarna under samma period inriktades på nitton revisioner och granskningar som publicerades 2016–2021, varav nio gällde ett förvaltningsområde och tio (53 procent) flera förvaltningsområden.
Revisionsverket ger revisionsobjekten rekommendationer på basis av sina revisionsslutsatser. Vid de 70 revisioner och granskningar som färdigställdes 2014–2023 gavs flest rekommendationer till finansministeriets förvaltningsområde. Detta är naturligt eftersom revisionernas utgångspunkt är de statsfinansiella riskerna. Också till arbets- och näringsministeriets, social- och hälsovårdsministeriets samt undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområden har rekommendationer getts i stort sett i förhållande till antalet revisioner. (Se figurerna 2 och 3.)
När man jämför inriktningen på förvaltningsområdena av rekommendationerna vid de revisioner och granskningar som färdigställdes 2014–2020 (figur 2) och 2020–2023 (figur 3), kan man konstatera att de revisioner och granskningar som genomförts på 2020-talet relativt sett har gett upphov till fler rekommendationer än tidigare till statsrådet som helhet och till de centrala förvaltningsområdena, medan rekommendationerna till statsrådets kansli har minskat. Denna utveckling har eventuellt påverkats av att en del av revisionerna under de senaste åren har fokuserat på omfattande strukturella reformer och åtgärdshelheter inom politikområdena som fastställts i regeringsprogrammet, och revisionen har gällt antingen beredningen av regeringens beslut eller verkställandet av lagstiftningen.
Statsförvaltningen har genomfört största delen av revisionsverkets rekommendationer
Revisionsverket utvärderar genom uppföljning av de särskilda revisionerna och granskningarna vilka åtgärder förvaltningen har vidtagit på basis av rekommendationerna och andra ställningstaganden. Uppföljningarna genomförs i genomsnitt cirka tre år efter att revisionsberättelsen har lämnats. Tidpunkten för uppföljningen fastställs separat för varje revision för att revisionsobjekten ska ha tillräckligt med tid att genomföra rekommendationerna.
Allmänt taget genomför revisionsobjekten revisionsverkets rekommendationer relativt väl. Utifrån de 70 uppföljningar som färdigställdes mellan januari 2020 och juni 2023 hade cirka 35 procent av revisionsrekommendationerna (n=252) genomförts i hög grad, cirka 47 procent i viss grad och 18 procent i liten grad eller inte alls (figur 4).
Utifrån uppföljningarna är faktorer som påverkar genomförandet av rekommendationerna till exempel att genomförandet fortfarande pågår under uppföljningen eller att förvaltningen inte har haft resurser att genomföra en rekommendation. Genomförandet av en rekommendation har också kunnat kombineras till exempel med pågående utvecklingsarbete inom förvaltningen eller beredning och verkställande av någon reform eller lagstiftning. Det är också möjligt att man har vidtagit någon annan åtgärd inom lagstiftningen eller förvaltningen som har lett till att rekommendationen har genomförts på ett annat sätt eller inte längre är relevant. Vid uppföljningarna har man noterat att i synnerhet genomförandet av rekommendationer riktade mot flera förvaltningsområden eller aktörer förutsätter ett nära samarbete av förvaltningen samt en mer omfattande reform och förändring.
Revisionsverket gav synpunkter inför den nya valperioden utifrån slutsatserna av sin gransknings- och tillsynsverksamhet
Som stöd för beredningen av regeringsprogrammet för valperioden som inleddes i april 2023 gav revisionsverket för första gången synpunkter om centrala ämnen inom ekonomi- och förvaltningspolitiken avseende uppnåendet av balans i de offentliga finanserna och statsfinanserna. Synpunkterna stödjer också en hållbar skötsel av statsfinanserna under de kommande åren. Synpunkterna grundar sig på de viktigaste observationer och slutsatser som gjordes av revisionsverkets finanspolitiska övervakning och vid revisionsverkets revisioner, granskningar och uppföljningar under föregående valperiod 2019–2023.
Synpunkterna indelas i följande huvudteman: ”En planmässig finanspolitik stärker de offentliga finanserna”, ”En tydlig ansvarsfördelning mellan myndigheterna och fastställd samarbetspraxis fungerar som stöd vid kriser och störningar”, ”Fungerande förmåner och offentliga tjänster utgör grunden för välfärdsstaten” och ”Externa och interna förändringar utmanar statsförvaltningen att förnya sina verksamhetssätt”.
Revisionsverksamhetens effekter
Redovisningsrevisionerna omfattar hela statsförvaltningen. Merparten av de särskilda revisionerna och granskningarna enligt prövning samt rekommendationerna inriktas på de förvaltningsområden som bär det största ansvaret för statsfinanserna. Revisionerna, granskningarna och rekommendationerna gäller ofta angelägenheter som förutsätter samarbete över förvaltningsgränserna. Revisionsobjekten genomför revisionsverkets rekommendationer relativt väl.
Revisionsverket gav sina synpunkter om centrala angelägenheter inom ekonomi- och förvaltningspolitiken inför den nya valperioden. Synpunkterna gällde teman som kan stödja balansen i de offentliga finanserna och statsfinanserna och en hållbar skötsel av statsfinanserna under de kommande åren.
Revisionsverket förnyade sin organisation i början av 2023
Revisionsverket förnyade sin organisation och sitt ledningssystem under 2022. Målet var att förtydliga ansvaren och bättre stödja genomförandet av verkets kärnuppgift. Från och med 2023 är revisionsverket en linjeorganisation som är indelad i revisionsenheten, enheten för övervakning och tillsyn och enheten för gemensamma tjänster. Revisionsenheten ansvarar för genomförandet av revisionerna och kvalitetskontrollen samt bereder ämbetsverkets utlåtanden som har anknytning till dess verksamhetsområde. Enheten för övervakning och tillsyn ansvarar för övervakningen och granskningen av finanspolitiken, tillsynen över parti- och valfinansieringen, öppenhetsregistrets verksamhet samt behandlingen av de klagomål och anmälningar om missbruk som lämnats till revisionsverket. Vid enheten för gemensamma tjänster finns gemensamma funktioner som stödjer ämbetsverkets verksamhet och utveckling: allmän förvaltning, HR-tjänster, ekonomitjänster, informationsförvaltnings- och lokaltjänster samt kommunikation och koordinering av arbetet med intressentgrupper. Kompetensutveckling är en gemensam uppgift för alla enheter.
Under 2023 förnyas revisionsverkets strategi för perioden 2024–2030. I den beaktas de förväntade effekterna av framtida förändringsfaktorer på revisionsverket. Den nya strategin fokuserar på hur revisionsverket ska agera för att sköta sin grundläggande uppgift på ett verkningsfullt och effektivt sätt.
Genom processen för revisionsplanering, som har förnyats under 2023, säkerställer man en heltäckande uppföljning av verksamhetsmiljön och att revisionerna inriktas på väsentliga frågor. Genom att utveckla tillvägagångssätten för revisionerna säkerställer man en omfattande användning av informationsmaterialet vid revisionerna. Vid verket har man också inlett en långsiktig utveckling av revisorernas kompetens.
Den finanspolitiska övervakningen publicerade i slutet av 2022 en valperiodsrapport om övervakningen och granskningen av finanspolitiken 2019–2022 och före september 2023 två separata rapporter om tillförlitligheten i finansministeriets prognoser för de offentliga finanserna granskad i efterhand samt betydelsen av och effektiviteten i automatiska finanspolitiska stabilisatorer i Finland. Den finanspolitiska övervakningen har uppdaterat färgdiagrammet över konjunkturläget och den därav härledda samlingsindikatorn, som den utnyttjar i sin rapportering. Granskningen av finanspolitiken stödjer övervakningen på så sätt att granskningsiakttagelserna kan ge upphov till frågor som senare följs upp som en del av övervakningen. År 2023 pågår två granskningar av finanspolitiken.
Revisionsverket utövar tillsyn över valfinansieringen vid riksdagsvalet våren 2023 och lämnar en berättelse om iakttagelserna till riksdagen i december 2023. Förberedelserna inför det kombinerade kommunal- och välfärdsområdesvalet 2025 fortsätter i form av utveckling av datasystemet och beredning av nya anvisningar. Berättelsen om tillsynen över partifinansieringen 2022 lämnades till riksdagen i mars 2023. Granskningarna av partiorganisationerna 2023 genomförs hösten 2023.
Revisionsverket introducerade en intern anmälningskanal 2023 för att verkställa bestämmelserna om skydd för personer som anmäler brott mot EU-rätten och den nationella rätten. Funktionen Klagomål och anmälningar om missbruk har som mål att göra processerna för behandling av klagomål och anmälningar smidigare samt främja utnyttjandet av information som fås via funktionen i uppföljningen av ämbetsverkets verksamhetsmiljö och i revisionsplaneringen.
Revisionsverkets internationella verksamhet fokuserade på effektiv verksamhet
Revisionsverkets internationella arbete består av både arbete som förpliktar revisionssammanslutningarna och ett behovsprövat internationellt samarbete i vissa samarbetsforum i enlighet med överenskomna insatsområden. De viktigaste samarbetsforumen är revisionsorganens internationella paraplyorganisation INTOSAI, dess europeiska organisation EUROSAI, EU-ländernas kontaktkommitté samt det nordiska samarbetsnätverket. Genom internationellt samarbete får revisionsverket till exempel information om och erfarenheter av nya metoder och aktuella frågor av revisionsorgan i andra länder samt av internationella organisationer, som verket kan tillämpa i sin egen verksamhet. På samma sätt delar revisionsverket med sig av sin kompetens till andra revisionsorgan.
Revisionsverket har ansvarat för redovisningrevision av det europeiska forskningscentret för partikelfysik CERN, Europeiska sydobservatoriet ESO och kommissionen för skydd av den marina miljön i Östersjön HELCOM samt för redovisningsrevision av Nordisk Kulturkontakt och Nordiska arbetarskyddsinstitutet NIVA, som lyder under Nordiska ministerrådet och är placerade i Finland.
Revisionsverket deltar i internationella takorganisationers verksamhet på organisations-, arbetsgrupps- och nätverksnivå. Fram till 2025 är revisionsverket ordförande för arbetsgruppen för miljö- och klimatgranskning (WGEA) vid revisionsorganens internationella paraplyorganisation INTOSAI. Dessutom leder revisionsverket verksamheten inom nätverket för granskning av finanspolitiken (Fiscal Policy Audit Network), som lyder under EU:s kontaktkommitté för externa revisorer. Revisionsverket deltar också i det internationella samarbetet mellan oberoende finanspolitiska övervakare bland annat i EU IFI-nätverket.
Revisionsverkets interna verksamhet
Revisionsverkets verksamhet fortsatte 2023 som en linjeorganisation som fokuserar på verkets revisions- och tillsynsuppgifter. Revisionsverkets nya strategi bereds under 2023.
Verket har från och med 2022 förberett sig för att granska välfärdsområdenas verksamhet vad gäller statsfinansieringen samt för att upprätthålla och övervaka öppenhetsregistret.
Granskningsrätten utökades till att gälla välfärdsområdena och revisionsverket förbereder sig för sin uppgift som upprätthållare av öppenhetsregistret
Lagen om välfärdsområden (611/2021) och lagen om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland (615/2021) ger revisionsverket möjlighet att granska välfärdsområden, sammanslutningar och stiftelser som hör till välfärdsområdeskoncernen, Helsingfors stads social- och hälsovård och räddningsväsende samt sammanslutningar som staden har bestämmande inflytande över och som grundats för dessa uppgifter. Med revisionerna produceras information om välfärdsområdenas ekonomi, verksamhet och finansiella ställning samt om specialfrågor som tilldelats välfärdsområdena gemensamt. På så sätt säkerställs statens möjlighet att övervaka frågor som gäller ordnandet och produktionen av tjänster som huvudsakligen finansieras med statliga medel och som i många avseenden hänför sig till medborgarnas grundläggande rättigheter. Beredningen av revisionerna av välfärdsområdena inleddes 2022 och de första revisionerna påbörjades 2023.
År 2022 inledde revisionsverket också förberedelser för sin nya lagstadgade uppgift, dvs. rollen som upprätthållare och övervakare av öppenhetsregistret. Lagen om öppenhetsregistret (98/2022) förpliktar företag, föreningar och stiftelser att anmäla den påverkanskommunikation de bedriver mot riksdagen och ministerierna. Syftet med lagen är att förbättra transparensen i den påverkan som riktas mot beredningen och beslutsfattandet och därigenom bekämpa osaklig påverkan.
I och med ikraftträdandet av lagen om öppenhetsregistret blir revisionsverket registeransvarig för öppenhetsregistret den 1 januari 2024 och börjar övervaka att anmälningsskyldigheten fullgörs. Revisionsverket förbereder sig för uppgifterna genom att bygga upp ett datasystem för öppenhetsregistret före utgången av 2023. Dessutom bereder och publicerar revisionsverket anvisningar för anmälnings- och registreringsskyldiga, ordnar utbildningar och evenemang för intressentgrupper och ordnar möten för den delegation som tillsatts i anslutning till öppenhetsregistret. Delegationen utnämndes och inledde sin verksamhet i maj 2023.
Nya bestämmelser som påverkar revisionsverkets revisions- och tillsynsverksamhet
Lagen om välfärdsområden (611/2021) 128 §:
Statens revisionsverk har rätt att i fråga om den statliga finansieringen granska lagligheten, ändamålsenligheten och effektiviteten i verksamheten och ekonomin i välfärdsområdena och i sammanslutningar som kontrolleras av ett välfärdsområde eller av flera välfärdsområden tillsammans.
Lagen om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland (615/2021) 23 §:
Statens revisionsverk har rätt att med avseende på den statliga finansieringen granska lagligheten, ändamålsenligheten och effektiviteten i verksamheten och ekonomin inom Helsingfors stads social- och hälsovård och räddningsväsende och i sammanslutningar som staden har bestämmande inflytande över och som inrättats för dessa uppgifter.
Lagen om öppenhetsregistret (430/2023) 9 §:
Statens revisionsverk är personuppgiftsansvarig för öppenhetsregistret och övervakar att anmälningsskyldigheten fullgörs. I detta syfte ska verket
styra och råda de anmälningsskyldiga att göra de anmälningar som anges i denna lag,
kontrollera att anmälningsskyldiga som har gjort en registreringsanmälan har gjort sina verksamhetsanmälningar,
kontrollera att en anmälningsskyldigs anmälan om att påverkanskommunikationen och rådgivningen om påverkanskommunikationen upphör permanent eller att påverkanskommunikationen ändras till småskalig verksamhet uppfyller de i 7 § 3 mom. angivna villkoren,
utreda misstänkta försummelser i anslutning till en registreringsanmälan, till en anmälan om ändring av basuppgifter, till en anmälan om att påverkanskommunikationen och rådgivningen om påverkanskommunikation upphör permanent eller att påverkanskommunikationen ändras till småskalig verksamhet eller till en verksamhetsanmälan,
vid behov uppmana en anmälningsskyldig att göra en ny anmälan, komplettera en inlämnad anmälan eller lägga fram i 10 § 1 mom. avsedd utredning,
föra och utveckla ett elektroniskt register,
tillsätta den delegation som avses i 11 §,
upprätta en årsrapport om registrets verksamhet och om tillsynen av registret,
varje valperiod lämna riksdagen en berättelse om registrets verksamhet och om tillsynen av registret.
Statens revisionsverk kan uppmana en anmälningsskyldig att göra en anmälan enligt denna lag, att rätta ett fel eller en brist eller att presentera i 10 § 1 mom. avsedd utredning. Statens revisionsverk kan förena uppmaningen med vite.
