Avdelningen för ägarstyrning vid statsrådets kansli har säkerställt att riskhanteringsprocesser har etablerats i bolagen, men deltar inte i bolagens riskhanteringsprocess. Statens revisionsverk rekommenderar att substansministerierna vid behov ska delta i större utsträckning i fastställandet av det strategiska intresset i bolagen och i uppföljningen av dess förverkligande.
Vid revisionen utvärderades om avdelningen för ägarstyrning vid statsrådets kansli, som ansvarar för ägarstyrningen av bolagen, och finansministeriet har sett till att organiseringen av riskhanteringen i bolagen har följt statsrådets ägarpolitiska principbeslut. Dessutom bedömdes hur avdelningen för ägarstyrning och substansministerierna (kommunikationsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, försvarsministeriet och arbets- och näringsministeriet) har tryggat det strategiska intresset i bolagen.
Det är viktigt att riskhanteringen i statsbolag av strategiskt intresse är i ordning och att kontinuiteten i bolagens verksamhet tryggas, eftersom bolagens produkter och tjänster kan vara kritiska för hela samhället. Grunden för statens innehav i dessa bolag är utöver investerarintresset även ett strategiskt intresse, som kan grunda sig bland annat på försvaret eller försörjningsberedskapen.
Avdelningen för ägarstyrning försöker på många sätt säkerställa att den får tillräcklig information om bolagens situation och iakttagandet av principbeslutet, men avdelningen tar inte direkt ställning till bolagens risknivå, risktagningsförmåga eller hur riskhanteringen fungerar.
Bolagets styrelse ansvarar för att ordna bolagets riskhantering. Till styrmedlen för det ägarstrategiska arbetet hör en konfidentiell diskussion mellan en tjänsteman vid avdelningen och styrelseordföranden. Då verksamheten grundar sig på en diskussionskontakt, är det svårt att fastställa effekterna av den och diskussionsparternas inflytande.
I bolag av strategiskt intresse för staten kan konsekvenserna av att risken realiseras vara större för staten och samhället än förlusten av investerat kapital. Den traditionella ägarrisken och förlusten av investerat kapital kan växa till en livsviktig samhällelig risk, och då kan staten inte låta bolaget gå i konkurs. Enligt revisionsverket skulle en konkretisering av äventyrandet av det strategiska intresset i det ägarpolitiska principbeslutet och vid behov en insats av ett eller flera substansministerier i fastställandet och uppföljningen av intresset stärka identifieringen och funktionaliseringen av det strategiska intresset i ägarstyrningen av bolagen och i bolagens styrelsearbete.
Tilläggsuppgifter
