Yrkeshögskolornas användning av statlig finansiering har till väsentliga delar ordnats transparent, men på grund av att Undervisnings- och kulturministeriets anvisningar är bristfälliga är övervakning av att det enda finansieringsvillkoret följs inte möjlig. Ministeriet bör se till att övervakningen och anvisningarna är tillräckliga.
Föremål för granskningen var den statliga finansiering som beviljats för yrkeshögskolornas verksamhet. Den statliga finansieringen är till största delen kalkylmässig, dvs. dess storlek bestäms på basis av beräkningskriterier. Inom Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde finns 22 yrkeshögskolor som drivs i form av aktiebolag. Av dessa valdes de 13 yrkeshögskolor som fick mest statlig grundfinansiering 2023 ut för granskningen.
Undervisnings- och kulturministeriet styr yrkeshögskolornas och universitetens verksamhet med likartade verktyg. Också modellen för den grundfinansiering som kanaliserats via ministeriet är likartad vid yrkeshögskolorna och universiteten. Yrkeshögskolorna beviljades cirka 954 miljoner euro i statlig finansiering 2023.
Enligt granskningen fullgörs yrkeshögskolornas redovisningsskyldighet, men Undervisnings- och kulturministeriet bör fästa större avseende än i nuläget vid att övervakningen och anvisningarna är tillräckliga. Många av de observationer som behandlas i revisionsberättelsen är en följd av att ministeriets övervakning har varit otillräcklig.
Enligt ett utlåtande har Undervisnings- och kulturministeriet uppgett sig vidta åtgärder enligt yrkeshögskolelagen (932/2014) för ett fel i finansieringsgrunderna som upptäcktes vid granskningen. Åtgärderna torde leda till att den finansiering som beviljats på felaktiga grunder återbetalas. För den statliga finansieringen gäller endast ett användningsvillkor; att den beviljade finansieringen inte får användas för att stödja näringsverksamhet. För att det ska gå att verifiera att användningsvillkoret uppfylls vore det nödvändigt för Undervisnings- och kulturministeriet att precisera sina anvisningar. När det gäller extern finansiering av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (FUI) bör ministeriet bättre känna till vilken typ av verksamhet yrkeshögskolorna tolkar som FUI-verksamhet.
Den finansieringsmodell för yrkeshögskolor som används ännu 2024 ger yrkeshögskolorna möjligheter till kortvarig nytta på bekostnad av totalnyttan. I finansieringsmodellen för 2025–2028 har man delvis ingripit i de nuvarande problemen. I den nuvarande finansieringsmodellen ingår till exempel element som yrkeshögskolorna kan satsa på för att uppnå kortsiktiga ekonomiska fördelar och de kompetensfördelar som dessa har gett upphov till har inte bidragit till utveckling av det finländska arbetslivet. Publikationer och samarbetsstudier som riktar sig till den stora allmänheten underbygger också riskerna för deloptimering. Undervisnings- och kulturministeriet bör reagera snabbare på riskerna i finansieringsmodellen för att grunderna för användningen av finansieringen bättre ska kunna verifieras.
Tilläggsuppgifter
