Utrikesministeriet utökar Finlands internationella klimatfinansiering i enlighet med det nuvarande regeringsprogrammet, men ministeriet saknar en offentlig plan för hur den utökade finansieringen ska fördelas och vad man vill åstadkomma med den. Det är också svårt att få en helhetsbild av hur effektiv finansieringen hittills har varit.
Finland har i Parisavtalet tillsammans med andra industriländer förbundit sig att finansiera åtgärder i utvecklingsländer både för att begränsa klimatförändringen och för att anpassa sig till den. Finlands internationella klimatfinansiering är en del av Finlands offentliga utvecklingssamarbete som administreras av utrikesministeriet.
Åren 2017–2019 uppgick Finlands klimatfinansiering till cirka 47–147 miljoner euro och dess andel av hela utvecklingssamarbetet uppgick till cirka 6–15 procent. Finlands nuvarande regering har dragit upp riktlinjer för att utöka landets klimatfinansiering och eftersträva att den fördelar sig jämnt mellan begränsningen av och anpassningen till klimatförändringen.
Statens revisionsverk har bedömt hur goda förutsättningar styrningen av den finska internationella klimatfinansieringen har skapat för dess effektivitet. Vid revisionen framkom att utrikesministeriet inte har någon offentlig plan över den växande klimatfinansieringens omfattning, allokeringar och effektivitet. Styrningen av klimatfinansieringen har organiserats decentraliserat till flera av ministeriets enheter utan övergripande samordning. Ministeriet har knappa personalresurser för styrningen av klimatfinansieringen, vilket utgör en risk för styrningens kvalitet. Statistikföringen och rapporteringen av klimatfinansieringen är mottaglig för fel. Utrikesministeriet producerar själv och får information om klimatfinansieringens effektivitet i varierande grad från olika finansieringsinstrument och organisationer som kanaliserar finansieringen. Informationen om klimatfinansieringens effektivitet är delvis oenhetlig och bristfällig, och därför är det svårt att få en övergripande helhetsbild av finansieringens effektivitet. Utrikesministeriet har i rätt liten mån använt information om klimatfinansieringens effektivitet i sitt beslutsfattande, sina utvärderingar, sin rapportering och i sin kommunikation.
Revisionsverket rekommenderar att utrikesministeriet utarbetar en offentlig plan över hur ministeriet utökar och allokerar den finska internationella klimatfinansieringen, samt redogör för valen, prioriteringarna och påverkansmålen i anslutning till den. Ministeriet bör även motivera sina beslut om klimatfinansieringen med hänvisning till klimatresultatet och säkerställa att resultaten av finansieringen följs upp, statistikförs och rapporteras så systematiskt och enhetligt som möjligt.
