Verksamhetsförutsättningarna för att förhindra penningtvätt har förbättrats, men endast få mål ställs upp för detta arbete och finansieringen av verksamheten är inte långsiktig. Tydligare, bättre riktade mål och en mer heltäckande beskrivning av resurserna än för närvarande skulle stärka arbetet för förhindrande av penningtvätt som helhet.
Revisionen gällde förhindrande av penningtvätt. Med penningtvätt avses att man försöker få pengar som skaffats genom brott att verka lagliga. Målet är att cirkulera medlen genom ett lagligt betalningssystem för att dölja deras faktiska karaktär, ursprung eller ägare. Det är omöjligt att exakt uppskatta det totala beloppet av de medel som är föremål för penningtvätt, men enligt internationella bedömningar kan det årliga beloppet i Finland vara ansenligt.
Revisionen inleddes eftersom penningtvätt är en betydande form av brottslighet som påverkar statsfinanserna. Effektiviteten vid förhindrande av penningtvätt har beaktats bland annat i internationella bedömningar. I revisionen bedömdes verksamhetsförutsättningarna för arbetet för förhindrande av penningtvätt. Dessutom utreddes om verksamheten har planerats och organiserats så att penningtvätt kan bekämpas på ett effektivt sätt.
Förutsättningarna för effektivitet i fråga om förhindrande av penningtvätt har förbättrats under de senaste åren särskilt genom ändringar i lagstiftningen. Endast få resultatmål för förhindrande av penningtvätt ställs emellertid upp. För att effektiviteten i arbetet för förhindrande av penningtvätt ska kunna bedömas krävs en helhetsbild och mål som omfattar alla åtgärder för förhindrande av penningtvätt och de aktörer som deltar.
Det viktigaste styrdokumentet för förhindrande av penningtvätt är den nationella riskbedömningen som grundar sig på penningtvättslagen. I riskbedömningen borde man ställa upp mål som är bättre riktade och har en bättre ansvarsfördelning samt mer omfattande beskriva myndighetsresurserna för arbetet för förhindrande av penningtvätt. Myndigheterna har använt projektfinansiering för att göra riskbedömning, vilket sätter kontinuiteten i verksamheten på spel. Inrikesministeriet och finansministeriet borde således säkerställa att arbetet för att utarbeta en riskbedömning tilldelas resurser av anslaget för omkostnader.
Tilläggsuppgifter
