Syftet med normstyrningen inom den grundläggande utbildningen är att främja att skolorna lär ut sådana färdigheter som behövs i framtidens arbetsliv. En tillräcklig informationsstyrning som stöder undervisningen bör säkerställas även efter att läroplanerna har blivit klara, så att resultaten av undervisningen i framtidens färdigheter blir så goda som möjligt.
Syftet med revisionsverkets granskning var att utvärdera om styrningen av den grundläggande utbildningen stöder undervisning i sådana färdigheter som behövs i framtidens yrkesliv. Sådana färdigheter kan till exempel vara sociala och emotionella färdigheter och inlärningsförmåga. De färdigheter som OECD identifierat som viktiga för framtidens arbetsliv uppmärksammades vid revisionen.
En central norm som styr innehållet och målen för den grundläggande utbildningen är Utbildningsstyrelsens riksomfattande föreskrift ”Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen”, som uppdateras med cirka 10 års mellanrum. De lokala utbildningsanordnarna utarbetar sina egna läroplaner utifrån föreskriften.
Färdigheterna som behövs i framtidens arbetsliv har haft en framträdande roll i den grundläggande utbildningen sedan totalreformen av grunderna för läroplanen 2014. Övergången till undervisning enligt den nya läroplanen skedde stegvis under 2016–2019. Utbildningsstyrelsen stödde verkställandet av den nya normen bland annat genom att utbilda lärare och utbildningsanordnare. Stödet började dock minska från och med 2016 fastän de sista årskurserna övergick till undervisning enligt den nya läroplanen först 2019.
Färdigheterna som behövs i framtidens arbetsliv har främjats i undervisningen, men brådskan och de stora skillnaderna i elevernas utgångsnivåer är bekymmersamma för undervisningspersonalen. Utbildningsstyrelsen bör utveckla förutsättningarna för samarbete mellan utbildningsanordnarna för att stöda en enhetlig undervisning i färdigheterna. Utbildningsstyrelsen skulle till exempel kunna utveckla tillvägagångssätt och digitala verktyg, med vilka utbildningsanordnarna kan dela god praxis för utarbetandet, genomförandet och uppföljningen av lokala läroplaner.
Kostnaderna för den grundläggande utbildningen har uppgått till nästan fem miljarder euro på årsnivå. Utbildningsanordnarna ansvarar för kostnaderna tillsammans med staten. Den grundläggande utbildningen omfattar över 500 000 elever varje år. Det faktum att morgondagens arbetskraft behärskar de färdigheter som behövs i det framtida arbetslivet har en inverkan på Finlands framtida konkurrenskraft, samhällsekonomin och statsfinanserna.
Revisionen ingick i en internationell parallell revision och en engelskspråkig version av revisionsberättelsen publicerade i sampublikationen för den parallella revisionen.
Tilläggsuppgifter
