Införande av inkomstregistret och registrets inverkan

Statens revisionsverk har utrett om de uppställda målen för inkomstregistret har uppnåtts. Målet har i synnerhet varit att minska arbetsgivarnas administrativa börda och effektivisera myndigheternas verksamhet genom att tillhandahålla inkomstuppgifter nästan i realtid. Uppgifterna anmäls till registret av alla arbetsgivare i Finland och registret används av ett stort antal myndigheter och andra organisationer som sköter offentliga uppgifter. Uppgifterna används till exempel som grund för fastställande av beskattning, pensioner och sociala förmåner.

Inkomstregistrets införande innebar en avsevärd förändring av processerna och informationsflödena för inkomstuppgifternas hantering. Förändringarna var särskilt stora inom löneadministrationens område. I samband med revisionen ville man höra både dem som lämnar in uppgifter till inkomstregistret och dem som använder uppgifterna, eftersom inkomstregistret påverkar verksamheten för många olika intressentgrupper.

Den administrativa informationsbördan i anslutning till anmälan anses åtminstone inte ha minskat i och med inkomstregistret. De största orsakerna till detta är att anmälningarna måste göras oftare än tidigare, att de behöver korrigeras retroaktivt och att det upplevs som svårt att korrigera och avstämma uppgifterna. Problemen med att lämna in uppgifter i inkomstregistret påverkar också dem som använder uppgifterna, särskilt genom att det finns brister i uppgifternas riktighet och kvalitet som användarna måste utreda separat.

Trots de problem som uppstod i samband med införandet och användningen av inkomstregistret framkom det vid revisionen ingen orsak att ifrågasätta att inkomstregistret inte skulle vara förnuftigt till sin grundtanke. En del av dem som använder inkomstregistret har redan kunnat förnya och strömlinjeforma sin verksamhet med hjälp av de uppdaterade uppgifterna, och man ser allmän potential i inkomstregistret. För att informationen i inkomstregistret ska kunna utnyttjas så mycket som möjligt och arbetsgivarnas administrativa börda ska minska, vore det bra att förenhetliga de inkomstbegrepp som används i förmånslagstiftningen, i samband med att lagstiftningen utvecklas under de kommande åren.