Informationsunderlaget som används i styrningen av social- och hälsovårdens ekonomi sammanställs via olika kanaler och processen utvecklas från olika håll. Finansministeriet och social- och hälsovårdsministeriet ska säkerställa att kommunernas och samkommunernas produktionsprocess för ekonomiska uppgifter styrs som en helhet.
I revisionen utreddes produktionen av kommunernas och samkommunernas ekonomiska uppgifter som gäller social- och hälsovårdstjänster och uppgifternas utnyttjande i analysen av social- och hälsovårdens kostnadseffektivitet samt i Institutet för hälsa och välfärds (THL) expertbedömningar. Expertbedömningarna är ett centralt styrmedel för social- och hälsovårdens servicesystem, alltså är det viktigt att den ekonomiska information som utnyttjas i dem är av hög kvalitet. År 2019 uppgick kommunernas driftskostnader för social- och hälsovården till 21,4 miljarder euro.
Revisionen anknyter också till servicestrukturreformen inom social- och hälsovården, för vilken THL har utvecklat en utvärderingsmodell för servicesystem. Utvärderingsmodellens indirekta betydelse för statsekonomin är betydande. Regeringens proposition om servicestrukturreformen lämnades i december 2020.
Informationsunderlaget som används i styrningen av social- och hälsovårdens ekonomi sammanställs via många olika kanaler. Processen utvecklas också från olika håll. Då uppstår en risk för att informationsunderlaget splittras och att det inte finns en aktör som samordnar processen som helhet. Helheten styrs av olika aktörer: i den deltar både regional styrning och organisationer som finansministeriet och social- och hälsovårdsministeriet har styrningsansvar för. För närvarande utvecklas informationsunderlaget i huvudsak i olika projekt, varvid hanteringen av helheten kan försvåras.
Kommunerna och samkommunerna ska regelbundet rapportera information om sin ekonomi till myndigheterna. Lagen om produktion och rapportering av uppgifter reviderades i början av 2020 och ansvaret för insamlingen av uppgifter överförs från Statistikcentralen till Statskontoret från och med bokföringsåret 2021. I kommuner och samkommuner har personer som producerar ekonomisk information inte alltid tillräckligt med tid och kompetens för uppgiften, och det råder också brist på resurser. Allt detta är ett problem med tanke på uppgifternas kvalitet. Tydliga anvisningar och kommunikation, väl definierade ansvar, anvisningar till systemleverantörerna och fungerande samarbetsnätverk spelar en viktig roll när reformen genomförs. De utgör också en förutsättning för högkvalitativ information. Om uppgifterna inte rapporteras enhetligt lider deras jämförbarhet och användbarhet. Revisionsverket anser att ekonomiskt informationsmaterial borde revideras manuellt även vid reformens övergångsskede för att säkerställa informationens kvalitet.
För en effektiv nationell styrning behövs ett jämförbart informationsunderlag, men för närvarande är informationsunderlaget fortfarande bristfälligt. Med de indikatorer för kostnadsnyttoeffekten och kostnadsindikatorer som används i expertbedömningarna kan man göra observationer om servicesystemet inom social- och hälsovården, men bedömningarna kan ännu inte utnyttjas heltäckande i den övergripande styrningen av ekonomin och verksamheten, eftersom reformen av servicesystemet fortfarande pågår. Ett aktuellt informationsunderlag om social- och hälsovårdens kostnader och verksamhet kräver utveckling, nationella anvisningar och ny lagstiftning för social- och hälsovårdssystemet.
Tilläggsuppgifter
