Översikt: Klimatfinansieringen syftar också till att stärka kvinnors och flickors ställning

Sammanfattning och slutsatser

Främjandet av jämställdheten är en av de centrala principerna i Parisavtalet. Främjandet av jämställdheten samt kvinnors och flickors rättigheter och brådskande klimatåtgärder ingår också i målen för Agenda 2030, FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Att förbättra kvinnors och flickors ställning är också ett av de fyra prioriteringarna i Finlands utvecklingssamarbete, där jämställdheten är ett av dess fyra övergripande mål. Därför bör den internationella klimatfinansieringen i det finska utvecklingssamarbetet även främja jämställdheten och stärka kvinnors och flickors ställning, utöver arbetet för att begränsa klimatförändringen och anpassa sig till den. Detta skulle också öka samstämmigheten och synergin mellan målen i Agenda 2030.

Utrikesministeriet har strävat efter att främja jämställdheten i all utvecklingsfinansiering, även i klimatfinansieringen, och lyft fram detta när målen för många program och projekt har satts upp. Klimatfinansieringsprojekten har generellt en positiv inverkan på kvinnors och flickors ställning i målländerna, men effekterna och den tillgängliga informationen om dem varierar mycket.

Klimatfinansieringens konsekvenser för jämställdheten kan bekräftas endast om de bedöms och följs upp systematiskt i olika skeden av projekten. På basis av dokumenten från till exempel Tanzanias projekt för privat skogshushållning och Etiopiens vattenförsörjnings-, sanitets- och hygienprojekt har de bilaterala klimatfinansieringsprojektens jämställdhetseffekter följts upp och rapporterats både kvalitativt och kvantitativt med hjälp av indikatorer som beskriver kvinnornas ställning. Kvinnornas ställning har i regel stärkts, emellanåt långsammare än man eftersträvat.

Finland har aktivt främjat och följt jämställdhetsmålen i de fonder som omfattas av klimatkonventionen. Finnfund och energi- och miljöpartnerskapsfonden i södra och östra Afrika följer upp jämställdheten på projektnivå, men rapporterar resultaten på portföljnivå. Klimatfonden Finland-IFC har fäst mycket liten vikt vid jämställdhetsfrågor, även om man utarbetat jämställdhetsplaner i vissa av dess projekt.

Projekten för räntestödskrediter ägnar mycket liten uppmärksamhet åt jämställdhetsfrågor, men PIF-instrumentet som införts för att ersätta räntestödet förutsätter en bedömning av jämställdhetseffekterna i projektplanerna.

Klimatförändringen och klimatåtgärderna påverkar jämställdheten

Klimatförändringen drabbar särskilt utsatta grupper särdeles hårt. Kvinnor och flickor är i en utsatt ställning eftersom

• majoriteten av de människor som lever under fattigdomsgränsen är kvinnor och flickor,

• kvinnornas utkomst särskilt i utvecklingsländer ofta är kopplad till vatten och jord- och skogsbruk, som är särskilt beroende av ett stabilt klimat och

• den ojämna fördelningen av kapital och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män leder till att särskilt kvinnor i utvecklingsländer har sämre möjligheter än män att förbereda sig och anpassa sig till klimatförändringen^[1].

Begränsandet av klimatförändringen samt anpassningsåtgärderna påverkar individerna och samhällsstrukturerna. Konsekvenserna för kvinnors och flickors livsmiljö varierar och kan också skilja sig från männens erfarenheter.

Klimatförändringens inverkan på kvinnors och flickors ställning identifieras tydligt i Agenda 2030, FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling^[2]. Mål 5 syftar till jämställdhet men klimatgärningar nämns inte bland målets indikatorer. Mål 13 uppmuntrar till brådskande åtgärder mot klimatförändringen och dess effekter. Ett av dess fem delmål betonar framför allt konsekvenserna för kvinnor, unga samt lokala och marginaliserade samhällen. Med tanke på samstämmigheten mellan målen för hållbar utveckling och ett effektivt genomförande av hela FN:s Agenda 2030 är det viktigt att man identifierar sambanden mellan de enskilda målen^[3].

I de internationella klimatavtalen har jämställdheten under de senaste årtiondena blivit en väsentlig del av arbetet mot klimatförändringen. FN:s ramkonvention om klimatförändringar (1992)^[4] tar ännu inte upp de könsrelaterade effekterna av klimatförändringen eller kvinnornas ställning. I Parisavtalet (2015)^[5] åtog sig avtalsparterna att beakta jämställdhet och kvinnors rättigheter i samband med klimatåtgärderna. Enligt konventionen ska den anpassning och förstärkning av handlingsberedskapen som klimatförändringen förutsätter stödja jämställdheten.

Vid partsmötet för klimatkonventionen (COP25) 2019 avtalade parterna om det så kallade Limaprogrammet och den ^[6]därtill hörande femåriga handlingsplanen^[7], som har till syfte att främja jämställdheten vid verkställandet av klimatavtal.

Klimatfinansieringen är ett sätt att förverkliga jämställdhetsåtagandena i klimatavtalen. Genom klimatavtalen har industriländerna förbundit sig att finansiera utvecklingsländernas åtgärder både för att begränsa klimatförändringen och för att anpassa sig till den.

Det är viktigt att beslutsfattarna förstår strukturerna som skapar och upprätthåller ojämlikhet mellan könen. Detta är till hjälp när man inriktar och genomför utvecklingssamarbetsprojekt, såsom klimatfinansiering, så att de främjar jämställdhet. Klimatåtgärdernas inverkan äventyras och befintliga strukturer som stöder ojämlikhet kan till och med stärkas om kvinnor inte har möjlighet att delta^[8]. Det är viktigt att kvinnornas ställning beaktas i klimatfinansieringen för att säkerställa dess effektivitet och hållbarhet^[9].

Klimatfinansieringsprojektens konsekvenser för jämställdheten kan förutses och beaktas på många sätt redan i planeringsskedet^[10]. En jämställdhetsanalys och en handlingsplan utarbetas i planeringsfasen i många utvecklingssamarbetsprojekt för att främja jämställdheten. På så sätt kan man identifiera eventuella risker och möjligheter för att främja jämställdheten. Det räcker dock inte med enbart analyser och planer, utan det är viktigt att det finns tillräcklig kompetens i projekten för att genomföra planerna.

Att stärka kvinnors och flickors ställning är centrala mål för Finlands utvecklingspolitik och utrikespolitik i klimatfrågor

Målen för Finlands utvecklingspolitik och utrikespolitik i klimatfrågor ligger i linje med åtagandena i FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling och internationella avtal. Jämställdhetsmålen har stor betydelse i den finska utvecklingspolitiken^[11]. Att stärka kvinnors och flickors ställning är ett av de fyra prioriteringarna i Finlands utvecklingspolitik. Enligt statsminister Marins regeringsprogram ^[12]och redogörelsen för genomförande av Agenda 2030 i Finland^[13] är ett av huvudmålen i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik att systematiskt främja jämställdheten samt att flickornas och kvinnornas mänskliga rättigheter tillgodoses fullt ut. Regeringsprogrammet har som mål att 85 procent av de nya utvecklingssamarbetsprojekten antingen prioriterar jämställdhet eller att jämställdhetsperspektivet integreras i dem i enlighet med OECD:s definitioner.

Jämställdhet är också ett av de fyra övergripande målen för utvecklingssamarbetet i Finland. Det innebär att man i all utvecklingssamarbetsverksamhet – inte bara i jämställdhetsarbetet – ägnar särskild uppmärksamhet åt jämställdheten.^[14] I de genomgående målen för utvecklingssamarbetet grundar sig jämställdhetsarbetet på FN:s konvention om kvinnors rättigheter, vilket innebär att man inom utvecklingssamarbetet primärt främjar jämställdhet genom att stärka kvinnornas ställning. Även om anpassningen till klimatförändringens effekter och den utsläppssnåla utvecklingen har separerats till egna genomgående mål har de beröringspunkter med andra mål. Till exempel kan klimatförändringen och klimatåtgärderna ha många olika konsekvenser för de mänskliga rättigheterna och för jämställdheten.

Enligt utrikesministeriets handlingsprogram för utrikespolitiken i klimatfrågor^[15] kan man öka effektiviteten av insatserna, resultatet och hållbarheten genom att beakta jämställdhetsperspektivet samt genom att alla befolkningsgrupper deltar i planeringen och i genomförandet av klimatåtgärderna. Handlingsprogrammet framhåller att kvinnorna har en nyckelroll som aktörer och nydanare när det gäller att begränsa klimatförändringen och anpassa sig till den. Enligt den utvecklingspolitiska resultatrapporten (2018)^[16] ägnar man i Finlands utvecklingssamarbete uppmärksamhet åt att klimatpolitiken och klimatåtgärderna också främjar jämställdheten; jämställdheten effektiviserar å andra sidan klimatåtgärderna.

Finlands internationella klimatfinansiering ingår i det offentliga utvecklingssamarbetet som administreras av utrikesministeriet. Finlands klimatfinansiering omfattar nästan alla finansieringskanaler och finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete (figur 1). Den här översikten granskar beaktandet och främjandet av jämställdheten i Finlands internationella klimatfinansiering genom följande exempel:

• Fonder som omfattas av klimatkonventionen: Gröna klimatfonden (Green Climate Fund, GCF) och Den globala miljöfonden (Global Environment Facility, GEF)

• Klimatfonden Finland-IFC

• Finnfunds klimatfinansiering

• räntestödskrediter

• Bilateralt och regionalt utvecklingssamarbete: Tanzanias projekt för privatskogar, Etiopiens vattenförsörjnings-, sanitets- och hygienprojekt samt den regionala energi- och miljöpartnerskapsfonden i södra och östra Afrika.

Utrikesministeriet har främjat jämställdheten i klimatkonventionsfonderna

Finland har, tillsammans med de övriga medlemsländerna i sina röstningsgrupper, aktivt främjat jämställdheten i de fonder som omfattas av klimatkonventionen, såsom GCF och GEF. Fondernas jämställdhetsrelaterade mål och indikatorer är viktiga, eftersom de bidrar till att säkerställa att Finlands finansiering används i linje med den nationella utvecklingspolitikens prioriteringar och genomgående mål.

GCF:s vilja att stärka jämställdheten syns i fondens resultatram, enligt vilken resultaten ska rapporteras specificerade enligt kön alltid när det är ändamålsenligt^[17]. GCF kräver dessutom att organisationerna som genomför projekten både gör en bedömning av jämställdhetsläget i målområdet innan projektet genomförs och utarbetar en plan för de åtgärder i projektet som stärker jämställdheten^[18]. Fondens alla projekt har åtminstone gjort en bedömning av projektets konsekvenser för jämställdheten. Det är dock svårt att följa upp resultaten av jämställdhetsarbetet, eftersom de organisationer som genomför projekten inte alltid rapporterar tillräckligt om hur genomförandet av jämställdhetsplanerna framskrider och om resultaten^[19].

Jämställdheten är tydligt synlig i GEF:s mål och verksamhet, och följs upp systematiskt. 66 procent av GEF:s projekt utförde någon form av jämställdhetsanalys under 2014–2018^[20]. I maj 2017 publicerade GEF:s oberoende utvärderingsenhet en utvärdering av integreringen av ^[21] jämställdhetsperspektivet i fonden, och vid styrelsemötet i december 2017 slog man fast uppdaterade riktlinjer om jämställdhet^[22]. I utvärderingen av Finlands multilaterala utvecklingssamarbete 2020 nämns att utrikesministeriet tar upp GEF:s uppdaterade riktlinjer för jämställdhet som ett exempel på bedrifterna för Finlands påverkansarbete. Genomförandet av jämställdheten har enligt utvärderingen effektiviserats i GEF:s projekt i och med finansieringsperioderna, särskilt efter den första jämställdhetsriktlinjen 2011. Enligt den uppdaterade jämställdhetsriktlinjen ska GEF samla in könsspecifik information och använda sig av resultatmål som specificerar könsrelaterade effekter i uppföljningen, utvärderingen och rapporteringen av väsentliga åtgärder samt använda indikatorer för hur man uppnått resultatmålen. Det finns ingen fastställd målnivå för jämställdhet, men den är en av de separata rapporteringsobjekten i GEF:s resultatrapport för 2020^[23]. Jämställdheten bedömdes i slutet av 2020 vara på relativt god nivå i GEF:s projekt: 51 procent av förmånstagarna i projekten var män och 49 procent kvinnor.

Klimatfonden Finland-IFC har fäst liten vikt vid jämställdhet

De utvecklingspolitiska investeringarnas andel av Finlands klimatfinansiering har ökat markant under de senaste åren. Enligt utrikesministeriets utvecklingspolitiska investeringsplan (2019)^[24] styrs minst 75 procent av finansinvesteringarna till klimatfinansiering. Avsikten är att stödja jämställdheten genom att rikta 85 procent av finansieringen till projekt som har mål som främjar jämställdheten. Främjande av kvinnligt företagande har särskild prioritet i finansinvesteringsanslaget.

Anslaget för finansiella investeringar har använts för klimatfinansiering bland annat genom att man grundat en gemensam klimatfond (Finland-IFC blended Finance for Climate Program) för Finland och Internationella finansieringsbolaget (IFC) i världsbanksgruppen^[25]. Fondens syfte är att följa upp jämställdheten med hjälp av placeringarnas sysselsättningseffekter enligt kön^[26]. I årsrapporterna för 2018 och 2019^[27] rapporterades dock ännu inga resultat med de indikatorer som ingår i projektplanen. Inte heller de projektdokument som behandlats vid IFC:s styrelsemöten tar ställning till hur projekten påverkat jämställdheten. Man har ändå utarbetat en handlingsplan^[28]för jämställdhet till exempel för fondens vattenkraftsprojekt i Nepal. Planen har som syfte är att främja kvinnors deltagande i projektet och att säkerställa att projektet inte skadar eller försämrar kvinnornas ställning. Avsikten är att regelbundet följa upp genomförandet av handlingsplanen för jämställdhet i samarbete med projektets målsammanslutningar. Det finns ännu inga uppgifter om resultaten.

Finnfund följer upp kvinnornas ställning i sina målföretag

Utvecklingspolitiska finansiella investeringar har även kanaliserats via Finnfund, men Finnfund använder också annan statlig finansiering för sina investeringar. Finnfunds egna riktlinjer för jämställdhet (2019)^[29] betonar främjandet av jämställdhet och i synnerhet främjandet av kvinnors och flickors ställning. Finnfunds årsberättelse 2019 lyfter fram införandet av jämställdhetsriktlinjen som en av de viktigaste bedrifterna under året. I sina mål slår Finnfund fast att alla nya investeringar i regel ska innehålla jämställdhetsfrämjande mål eller uppfylla kriterierna i ”2X Challenge – Financing for Women”-initiativet från utvecklingsfinansieringsinstituten. Därför utvecklar Finnfund sina principer och verktyg för finansieringen så att investeringsbesluten följer dessa prioriteringar. Utrikesministeriet har i sin ägarstyrning av Finnfund bevakat hur jämställdhetsmålen uppnås sedan 2019 genom att följa upp andelen kvinnor bland arbetstagarna i målföretagen för Finnfunds investeringar (2019: 38 %) och andelen kvinnoägda företag av målföretagen (2019: 1 %). Finnfund följer dessutom upp och rapporterar om till exempel andelen kvinnor i målföretagens beslutande organ (2019: 15 %) och i deras ledning (2019: 25 %)^[30]. Även om andelen kvinnoägda målföretag är liten utgör kvinnorna ändå merparten av de småbrukare och låntagare som Finnfund stöder.

De praktiska metoderna för Finnfunds jämställdhetsarbete handlar till exempel om att främja jämställdheten på arbetsplatserna, stödja kvinnligt företagande och kvinnors yrkesmässiga utveckling samt erbjuda kvinnor mikrolån och finansieringstjänster^[31]. Staten beviljade Finnfund ett konvertibelt lån på 210 miljoner euro ur investeringsanslagen 2019. Hälften av lånet riktas till projekt som begränsar klimatförändringen och andra hälften till projekt som stöder kvinnors och flickors ställning under 2020–2021^[32]. Före utgången av 2019 hade Finnfund investerat 57 miljoner euro i sju jämställdhetsprojekt och 49 miljoner euro i sju projekt som begränsar klimatförändringen och främjar anpassningen till den^[33]. Eftersom Finnfund tillsvidare inte har rapporterat till utrikesministeriet om klimat- och jämställdhetseffekterna separat för varje investering, fanns det ingen information om i vilken mån Finnfunds klimatfinansiering har främjat jämställdheten och hur jämställdhetsfinansieringen har främjat klimatet.

PIF-projekten fäster större vikt vid jämställdhet än tidigare räntestödskrediter

Räntestödskrediter är sådana exportkrediter till utvecklingsländer vars räntor betalas med medel från utvecklingssamarbetet. Syftet med dem har varit att stödja exporten av finländsk teknologi och samtidigt den ekonomiska och sociala utvecklingen i utvecklingsländerna. Projekten för räntestödskrediter har till stor del avslutats: det sista av dem inleddes hösten 2017. Räntestöd betalas dock en lång tid framöver: de sista räntorna förfaller till betalning 2028.

Utrikesministeriets riktlinjer och anvisningar om räntestödskrediter fäster inte vikt vid jämställdhet. Vid utvärderingen av räntestöd 2012^[34] konstaterades att jämställdhetsfrågorna i genomsnitt hade behandlats mycket dåligt i samband med räntestödsprojekten. Flera exempel visar att det i räntestödsprojektens handlingar inte har gjorts några grundliga bedömningar av jämställdhetseffekterna och att utrikesministeriet inte systematiskt har följt upp dem.

Instrumentet för investeringsstöd till utvecklingsländer (PIF) grundades 2016 för att ersätta räntestödskrediterna. Enligt PIF:s anvisningar ska projektplanerna innehålla en bedömning av jämställdhetseffekterna. Endast ett PIF-projekt har beviljats finansiering^[35] och det finns ännu ingen information om dess resultat.

Energi- och miljöpartnerskapsfonden för södra och östra Afrika eftersträvar jämställdhetsfördelar

Den regionala energi- och miljöpartnerskapsfonden för södra och östra Afrika, som förvaltas av Nordiska utvecklingsfonden (NDF), har som syfte att i ett tidigt skede bevilja riskfinansiering för projekt som främjar förnybar energi och energieffektivitet för att på så sätt förbättra aktörernas möjligheter att få fortsatt finansiering från andra finansiärer. Fondens allmänna mål är dessutom att främja FN:s mål för hållbar utveckling, inklusive mål 5 (jämställdhet). Enligt fondens stadgar är jämställdhet ett av urvalskriterierna för projekten. Ansökningsomgångarna kan temaläggas så att de främjar jämställdhet.^[36] Fondens ansökningsomgång 2019 riktade sig till exempel uttryckligen till projekt som främjar jämställdhet^[37]. Fonden följer NDF:s jämställdhetspolitik, som trädde i kraft i december 2020^[38].

Fondens mål är att kvinnornas andel av målorganisationernas ledningspersonal ska vara minst 40 procent och kvinnornas andel av deras arbetsplatser minst 50 procent. År 2019 var kvinnornas andel av ledningspersonalen 47 procent och av målorganisationernas arbetsplatser 46 procent. Enligt årsrapporten främjade flera projekt jämställdhetsmålet för hållbar utveckling^[39].

I fondens halvtidsutvärdering 2020 konstateras att fonden har tagit konkreta steg för att förbättra kvinnornas och flickornas ställning i sina projekt, men projektens faktiska jämställdhetseffekter har ännu inte nödvändigtvis uppnåtts eller kan kräva extra arbete och resurser. I halvtidsutvärderingen rekommenderas att fonden ytterligare stärker stödet till kvinnliga företagare till exempel genom att fastställa kvoter för kvinnliga företagare vid valet av projekt^[40].

Den bilaterala klimatfinansieringen har sannolikt främjat både klimat- och jämställdhetsmålen

Cirka hälften av Finlands bilaterala klimatfinansiering 2017–2019 riktades till skogsprojekt i Tanzania. När det gäller Tanzanias privata skogsprojekt (Private Forestry Project, PFP) har man följt upp jämställdheten genom att bevaka kvinnornas andel bland nyttotagarna och i deltagargrupperna. Enligt slutrapporten för projektets första skede^[41] ägnade man stor uppmärksamhet åt jämställdheten i projektet. Resultaten i rapporten vittnar om framsteg i fråga om vissa mål, men inte alla: 27 % av medlemmarna i de understödda skogsproducentföreningarnas förvaltningsorgan var kvinnor (mål: 40 %, utgångsläge: 32 %) och 53 % av de understödda företagen sysselsatte kvinnor (mål: 75 % av företagen, utgångsläge: 29 %). Skogsproducentföreningen i Tanzania förutsätter att en tredjedel av dess styrelseledamöter är kvinnor och rekommenderar detsamma för sina lokala medlemsorganisationer. Kvinnornas deltagande medför ökade resurser för skogsodlingen, men hotet om fysiskt och sexuellt våld begränsar kvinnornas möjligheter att verka inom den officiella ekonomin, inklusive skogsbruket^[42]. I Indien och Nepal finns exempel på att kvinnors deltagande i skötseln och förvaltningen av naturresurser, såsom skogar, leder till att de bevaras och förnyas på ett bättre sätt, vilket i sin tur har positiva klimatkonsekvenser^[43].

Den näst största delen av Finlands bilaterala klimatfinansiering riktades till Etiopen 2017–2019. Syftet med den tredje fasen av Etiopiens vattenförsörjnings-, sanitets- och hygienprojekt (Community-Led Accelerated Water, Sanitation and Hygiene, COWASH) var att ytterligare stärka projektets arbete i landsbygdsområdena för att bygga upp lokala vattenförsörjnings- och sanitetssystem. Under det treåriga projektet byggdes ett säkert och hållbart vattensystem för 250 skolor. Dessa system omfattade cirka 126 000 elever och skolpersonal, av vilka 49 procent var flickor eller kvinnor^[44]. Byggandet av vattensystem kan anses förbättra i synnerhet flickornas ställning, eftersom undersökningar visar att bristen på lokaler som lämpar sig för upprätthållande av menstruationshygienen är en betydande orsak till flickors skolfrånvaro och hemmasittande i både Etiopien och andra utvecklingsländer^[45].

På motsvarande sätt ansökte 221 hälsostationer om finansiering för vattensystem. Under projektet byggdes vattensystem på 99 stationer. Det ringa antalet genomförda system i förhållande till ansökningarna berodde huvudsakligen på prioriteringen av samhälleliga vattenprojekt och bristen på vattenresurser nära hälsocentralerna. Över 4 100 arbetstagare inom hälsovårdssektorn omfattas enligt rapporterna av vattensystem inom hälsovårdssektorn. 50,4 procent av dessa arbetstagare är kvinnor. Effekterna för patienterna har inte rapporterats^[46].

Enligt slutrapporten^[47] för projektets tredje skede ökade andelen kvinnor bland medlemmarna i vattenandelslag från 33,3 procent till 40,9 procent under projektets gång och andelen kvinnor i ledningen från 4,3 procent till 10,5 procent. Även om kvinnornas ställning i vattenandelslagens förvaltning och ledning hade stärkts, begränsades deras deltagande fortfarande av sociala och kulturella normer i hemmet.

Anvisningar för identifiering och hantering av sociala risker samt miljö- och klimatrisker utarbetades i projektet. Syftet med anvisningarna var att hjälpa till att beakta vattenförsörjnings-, sanitets- och hygiensektorns särskilda känslighet för klimatförändringen. Dessutom fortsatte man att utarbeta klimathållbarhets- och vattensäkerhetsplaner för de befintliga vattenförsörjningssystemen. Syftet med dem var att säkerställa att vattenförsörjningen i området klarar av skadliga påfrestningar som orsakas av sociala, miljömässiga och klimatmässiga förändringar. Enligt projektplanen spelar kvinnorna en viktig roll i detta. Det har dock inte rapporterats om hur effektiva planerna för klimathållbarhet och vattensäkerhet är eller om kvinnornas roll i utarbetandet och genomförandet av dem.

^[1] Schalatek, L. & Nakhooda, S.: Gender and Climate Finance.; OEDC DAC: Making climate finance work for women: Overview of the integration of gender equality in aid to climate change (pdf).

^[2] Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development.

^[3] Weitz, N., Carlsen, H., Nilsson, M. & al.: Towards systemic and contextual priority setting for implementing the 2030 Agenda. Sustainability Science 13, 2018.; Weitz, N., Carlsen, H. & Trimmer, C.: SDG Synergies: An approach for coherent 2030 Agenda implementation (pdf). Stockholm Environment Institute 2019.

^[4] United Nations Framework Convention on Climate Change (pdf). 1992.

^[5] Paris Agreement (pdf). 2015.

^[6] The Enhanced Lima Work Programme on Gender.

^[7] The Gender Action Plan.

^[8] United Nations Framework Convention on Climate Change. Introduction to Gender and Climate Change.

^[9] Schalatek, L. & Nakhooda, S.: Gender and Climate Finance (pdf). 2015.

^[10] Vainio-Mattila, A.: Navigating Gender. A framework and a tool for participatory development. Utrikesministeriet 2001.

^[11] Utrikesministeriet. Finlands utvecklingspolitik.En värld, en gemensam framtid – mot hållbar utveckling. Statsrådets redogörelse 2/2016 rd.; Utrikesministeriet. Utvecklingspolitisk redogörelse för de kommande valperioderna. Statsrådets publikationer 2021:23.

^[12] Regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering 10.12.2019: Ett inkluderande och kunnigt Finland – ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle.

^[13]Statsrådets redogörelse om det globala handlingsprogrammet Agenda2030 för hållbar utveckling.Mot ett klimatneutralt välfärdssamhälle. Statsrådets kanslis publikationsserie 2020:7.

^[14] Utrikesministeriet. Guideline for the Cross-Cutting Objectives in the Finnish Development Policy and Cooperation.

^[15] Utrikesministeriet. Handlingsprogram för klimatfrågor i utrikespolitiken.; Utrikesministeriet. Handlingsprogram för klimatfrågor i utrikespolitiken (odaterat).

^[16] Utrikesministeriet. Utvecklingspolitisk resultatrapport 2018.

^[17] Green Climate Fund. Integrated Results Management Framework (pfd). 2020.

^[18] Green Climate Fund. Project Review: Gender.

^[19] Green Climate Fund. Annual portfolio performance report 2018 (pdf); Green Climate Fund. Annual portfolio performance report 2019 (pdf).

^[20] Global Environment Facility. Topics: Gender.

^[21] Global Environment Facility. Evaluation on gender mainstreaming in the GEF (pdf). 2017.

^[22] Global Environment Facility. Policy on Gender Equality, 31.10.2017 (pdf).

^[23] Global Environment Facility. GEF Corporate Scorecard, December 2020 (pdf).

^[24] Utrikesministeriet. Utvecklingspolitisk investeringsplan 2020–2023 (på finska).

^[25] Utrikesministeriet. IFC Blended Finance for Climate Program.; International Finance Corporation. Finland – IFC Blended Finance for Climate Program.

^[26] International Finance Corporation. Finland – IFC Climate Change Program. 1.9.2017.

^[27] Finland-IFC Blended Finance for Climate Program: Progress Report, September 2019 (pdf).

^[28] Gender Action Plan: Upper Trishuli-1 Hydropower Project, Nepal. Environmental Resources Management. Consultation draft report, March 2018 (pdf).

^[29] Finnfunds riktlinjer för jämställdhet 29.3.2019 (på finska, pdf); Finnfund Gender Statement 29 March 2019 (pdf).

^[30] Finnfund. Finnfund Annual Review 2020 (pdf)

^[31] Finnfund. Hur Finnfund främjar hållbar utveckling (på finska, jpg).

^[32] Finnfund. Finnfunds klimatinvesteringar 2019–2021.

^[33] Finnfund. Finnfund Annual Review 2019 (pdf).

^[34] Utrikesministeriet. Finnish Concessional Aid Instrument. Evaluation report 2012:4.

^[35] Utrikesministeriet. Investeringsstöd till utvecklingsländer (PIF): Utveckling av infrastruktur för väderobservation samt prognossystem vid det etiopiska meteorologiska institutet (på finska). Finansieringsbeslut 9.3.2018.

^[36] Contribution Agreement between Ministry for Foreign Affairs of Finland and Nordic Development Fund in respect of Participation in the Energy and Environment Trust Fund. 9 March 2018.

^[37] EEP Africa. New Portfolio Advances Women in Leadership.

^[38] Nordic Development Fund. Gender equality policy 2020 (pdf).

^[39] EEP Africa Annual Report 2019 (pdf).

^[40] Altai Consulting. Impact and Performance Evaluation of EEP Africa, 26.10.2020.

^[41] Participatory Plantation Forestry Programme (PFP2). Completion Report of the first phase of the Private Forestry Programme, 27.6.2019.

^[42] Talvela, K. & Mikkolainen, P.: Evaluation of the agriculture, rural development and forest sector programmes in Africa. Country report: Tanzania.

^[43] Agarwal, B.: Gender and forest conservation: The impact of women’s participation in community forest governance. Ecolocigal Economics, 68(11):2009.

^[44] COWASH III 2009–2011 EFY Cumulative Performance Report.

^[45] Tegegne, T.K. & Sisay, M.M.: Menstrual hygiene management and school absenteeism among female adolescent students in Northeast Ethiopia. BMC Public Health 14, 1118 (2014).; Belay, S., Kuhlmann, A. & Wall, L.: Girls’ attendance at school after a menstrual hygiene intervention in northern Ethiopia. International Journal of Gynecology & Obstetrics. 149:2020.

^[46] COWASH III 2009–2011 EFY Cumulative Performance Report.

^[47] Final Endline Survey Report for COWASH III Project, 30.5.2020.