Regeringens finanspolitiska åtgärder för att sköta coronakrisen har i fråga om tidpunkten och omfattningen varit rätt dimensionerade. Enligt revisionsverkets bedömning har sysselsättningsbesluten som fattats hittills under valperioden haft en blygsam stärkande effekt på de offentliga finanserna.
I rapporten om övervakningen av finanspolitiken utvärderas regeringens finanspolitik under coronakrisen samt regeringens sysselsättningsåtgärder och sysselsättningsmål. I rapporten granskas dessutom konjunkturläget i Finland, utsikterna beträffande den offentliga ekonomins skuldtolerans och realismen i finansministeriets ekonomiska prognos.
Regeringens beslut att avstå från att följa utgiftsramen för 2020 var en motiverad lösning i den exceptionella situationen. I budgetpropositionen för 2021 har ändringar gjorts i utgiftsnivån genom att den flexibilitet som ingår i ramregeln har utnyttjats, men man har eftersträvat flexibilitet också genom avvikelser från ramregeln. Från och med 2021 är det viktigt att återgå till att iaktta ramregeln för att förtroendet för ramregeln som verktyg för den fleråriga planeringen av de offentliga finanserna ska bevaras.
Planen för de offentliga finanserna för 2021–2024, som statsrådet lade fram våren 2020, innehöll inga fleråriga mål för de offentliga finanserna. Planen motsvarade dock kraven i den finanspolitiska lagstiftningen under de rådande exceptionella förhållandena. I framtiden borde den finanspolitiska lagstiftningen emellertid preciseras så att den tydligare skulle föreskriva också om sådana exceptionella situationer som den nu rådande. Utifrån de möjligheter som utvecklingen av krissituationen medger ska man också så snabbt som möjligt återgå till den normala fleråriga planeringen av de offentliga finanserna. I denna ingår att ställa upp mål för de offentliga finanserna.
Finlands offentliga skuld i förhållande till bruttonationalprodukten stiger markant på grund av coronakrisen, men i europeisk jämförelse är takten genomsnittlig. Den offentliga skuldens förhållande till bruttonationalprodukten bör stabiliseras i enlighet med regeringens mål, eftersom omfinansieringskostnaderna för de skulder som förfaller i framtiden är förenade med en risk. Den låga räntenivån stöder dock de offentliga finansernas förmåga att ta hand om den växande skulden. Finska staten har i praktiken tagit sina stora lån 2020 med nollränta.
Regeringens färdplan för hållbarheten ger utgångspunkter för stabilisering av de offentliga finanserna och förbättring av hållbarheten på lång sikt. Färdplanen måste dock preciseras. Den bör också ta hänsyn till osäkerheten i skuldscenarierna.
Hösten 2020 ställde regeringen upp ett sysselsättningsmål som var ambitiösare än det ursprungliga, men som hade en flexiblare tidtabell. Det är bra att man inte gav avkall på målet att förbättra sysselsättningen på grund av coronakrisen. I färdplanen för hållbarhet har man fastställt hur mycket sysselsättningsmålet ska stärka de offentliga finanserna. Enligt revisionsverkets bedömning har sysselsättningsbesluten som fattats hittills under valperioden haft en blygsam stärkande effekt på de offentliga finanserna.
Enligt revisionsverkets bedömning är finansministeriets ekonomiska prognos, som ligger till grund för budgetpropositionen för 2021, realistisk med beaktande av tidpunkten när den utarbetades. Coronakrisen har dock gjort det svårt att förutspå den ekonomiska utvecklingen, eftersom spridningen av pandemin är oförutsägbar och pandemin har omfattande ekonomiska konsekvenser.
Tilläggsuppgifter
