Den finländska offentliga sektorns skuld har mer än fördubblats efter finanskrisen. Med sin finanspolitik strävar regeringen efter att stärka de offentliga finanserna och tygla skuldsättningen. Enligt prognoserna verkar det osannolikt att regeringens mål för det nominella saldot uppnås, men ökningen i skuldkvoten blir långsammare före utgången av valperioden. Det är nödvändigt att fortsätta stärka de offentliga finanserna över valperioderna. EU:s reviderade finanspolitiska regler, som fokuserar på skuldhållbarhetsanalysen, tillämpas för första gången hösten 2024. Regelverket kräver en snabb minskning av skuldkvoten i Finland.
Rapporten om övervakningen av finanspolitiken innehåller en bedömning av läget för de finanspolitiska reglerna och målen, efterlevnaden av statens utgiftsram samt av konjunkturläget och finanspolitikens dimensionering. I rapporten granskas också delfaktorerna i skuldsättningen i de offentliga finanserna, realismen i de ekonomiska prognoserna samt EU:s nya finanspolitiska regelverk, som tillämpas för första gången hösten 2024.
Skuldkvoten i Finlands offentliga finanser har mer än fördubblats efter finanskrisen, särskilt på grund av statsförvaltningens bestående underskott. Arbetspensionsanstalternas överskott kan inte användas för amortering av den offentliga skulden och därför är det skäl att utelämna arbetspensionsanstalterna från denna granskning av skuldökningen. Det är viktigt att finanspolitiken i krissituationer kan stimulera ekonomin, det bör alltså finnas handlingsutrymme i skuldkvoten. Regeringen har på våren 2024 ställt som mål att underskottet i de offentliga finanserna år 2027 ska vara högst 1,3 procent i förhållande till bruttonationalprodukten och att skuldkvoten ska stabilisera sig före utgången av valperioden. Målet är motiverat.
För att uppnå sina mål har regeringen utarbetat en anpassningshelhet på 9 miljarder euro. Anpassningshelheten omfattar dock inte alla finanspolitiska åtgärder, och åtgärder som inte hör till den upphäver delvis inbesparingarnas och skattehöjningarnas effekter. Enligt prognoserna verkar det osannolikt att regeringens mål för det nominella saldot uppnås, men ökningen i skuldkvoten blir långsammare före utgången av valperioden. Det offentliga underskottet förväntas ligga kvar på över 3 procent år 2025 och skuldkvoten öka till över 80 procent. Regeringens mål att sänka utgiftsnivån inom ramen med 1,5 miljarder euro före 2027 ser ut att uppnås. De utgiftsbeslut som saknas gällande investeringsprogrammet och biståndet till Ukraina höjer dock ramnivån ytterligare och kan påverka uppnåendet av sparmålet. Det är nödvändigt att fortsätta att stärka de offentliga finanserna med ett förhållningssätt som sträcker sig över valperioden och att på ett heltäckande sätt bedöma alla utgifts- och inkomstkategorier samt strukturella åtgärder.
I centrum för EU:s reviderade finanspolitiska regler står skuldhållbarhetsanalysen, som används för att beräkna referensscenariot per medlemsland. Referensscenariot styr medlemsländernas högsta tillåtna tillväxt för nettoutgifter, dvs. nettoutgiftsbanan. För Finland som skuldsätter sig snabbt blir skyddsmekanismen som förutsätter en snabb minskning av skuldkvoten ett bindande kriterium i skuldhållbarhetsanalysen. Detta leder till ett strikt referensscenario för nettoutgifterna. Det strikta referensscenariot påverkas också av den uppdaterade stock-/flödesjusteringen, som nu bättre än tidigare är i linje med den förväntade skuldutvecklingen.
I sin första finans- och strukturpolitiska plan utnyttjar Finland i stor utsträckning flexibilitetsmöjligheterna i regelverket. Enligt kommissionens bedömning uppfyller den anpassning som Finland föreslagit regelverkets krav. Efterlevnaden av nettoutgiftsbanan enligt regelverket övervakas i efterhand, första gången år 2026. Under de kommande regeringsperioderna vore det nyttigt att integrera planen i regeringens planering av de offentliga finanserna. Enligt finansministeriets prognos kommer Finland i stort sett att följa den nettoutgiftsbana som det föreslagit för EU under de kommande åren. Samtidigt håller Finland dock 2024 på att överskrida underskottsgränsen på 3 procent, som förblev oförändrad i reformen av EU-reglerna.
Den svaga utvecklingen i konjunkturläget har fortsatt i år och den ekonomiska återhämtningen har fördröjts. De ekonomiska konjunkturutsikterna är fortfarande osäkra och svaga hösten 2024, men den långsammare inflationen, de sänkta styrräntorna, utsikterna för kommande räntesänkningar samt den långsamma ökningen av köpkraften ger hopp om en vändning till det bättre. Finansministeriets prognos som ligger till grund för budgetpropositionen är realistisk. I ljuset av prognoserna är finanspolitiken kontracyklisk, dvs. stimulerande i det negativa konjunkturläget, och impulsen i finanspolitiken är neutral 2024 och 2025.