Studiestödstagarnas inkomster ökade och studietiderna förkortades, men bostadsbidragsreformen kostade mer än väntat. Användningen av studielån har ökat i enlighet med reformmålen, men samtidigt har studerandenas ekonomiska problem blivit vanligare.
Statens revisionsverk har granskat hur målen i de viktigaste studiestödsreformerna under 2010-talet har uppnåtts, deras statsfinansiella effekter samt hur tillförlitliga reformernas kunskapsunderlag är. Åt studerande utbetalas årligen över en miljard euro i studiestöd och allmänt bostadsbidrag. Vid sidan av de direkta förmånsutgifterna kan studiestödsreformerna återspeglas i statsfinanserna genom förändringar i sysselsättningen. Resultaten av studiestödsreformerna har dock bedömts i liten utsträckning.
Revisionen riktades till den strukturella reformen av studiestödssystemet 2011, studielånskompensationen och höjningen av studiepenningen 2014 samt bostadsbidragsreformen och ökningen av studiestödets betoning på lån 2017. Syftet med reformerna var att förbättra studiestödets tillräcklighet, öka användningen av studielån samt påskynda studierna och på så sätt främja en positiv sysselsättningsutveckling.
På basis av revisionen har studielånskompensationen som infördes 2014 och överföringen av studerandena från studiestödets bostadstillägg till det allmänna bostadsbidraget i samband med reformen 2017 orsakat betydande oförutsedda utgifter. Tilläggsbudgeten för bostadsbidragsreformen hade överskridits med minst 75 miljoner euro fram till 2018 och tilläggsbudgeten för studielånskompensationen med 48 miljoner euro fram till 2021. Utgifterna för förmånerna till studerande ökade efter 2017.
Överskridningen av utgiftskalkylerna förklaras av de föråldrade uppgifter om studerandenas boendeutgifter som användes i beredningen av bostadsbidragsreformen och av att flera studerande än väntat sannolikt flyttade till dyrare bostäder efter bostadsbidragsreformen. Studielånskompensationen har å sin sida ökat användningen av studielånet mer än väntat. Studielånskompensationen förkortar dock sannolikt studietiderna, vilket har en positiv effekt på sysselsättningen och statsfinanserna.
Enligt FPA:s inkomstuppgifter har studiestödstagarnas utkomst förbättrats, eftersom realinkomsterna ökade på alla läroanstaltsstadier på 2010-talet. Arbetsinkomsterna är studiestödstagarnas viktigaste inkomstkälla. Studiestödets tillräcklighet bör följas upp med data på personlig nivå för att man ska få aktuell information om studiestödstagarnas inkomster enligt inkomstslag, hushållstyp och region. Man borde också genomföra en registerbaserad utredning om vilka effekter arbete under studietiden har på den framtida sysselsättningen.
Revisionsiakttagelserna tyder på att den ökade användningen av studielån har ökat problemen med ekonomihanteringen särskilt bland yrkesstuderande. Studerandenas skuldsättning kan ha en negativ inverkan på sysselsättningen och statsfinanserna om skuldproblemen minskar de ungas incitament att vidareutbilda sig efter andra stadiet. Detta borde utredas registerbaserat. Dessutom borde man försöka hitta metoder för att öka lånesäkerheten för studerande på andra stadiet.
Tilläggsuppgifter
