Det vore bra att ta fram en helhetsbild av sysselsättningsåtgärderna och deras effekter på de offentliga finanserna samt på individernas och hushållens inkomster och utgifter. Detta skulle ge mer allsidig och heltäckande kunskap för urvalet och beredningen av framtida åtgärder. Helheten och de ömsesidiga effekterna av sysselsättningsåtgärderna utvärderades inte heltäckande under statsminister Juha Sipiläs regeringsperiod.
Revisionsverket rekommenderar att finansministeriet i samarbete med arbets- och näringsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet gör regelbundna sammanställningar av sysselsättningsåtgärderna. Det skulle t.ex. kunna vara en sammanfattning med information om kostnaderna för vidtagna åtgärder, sysselsättningseffekterna samt effekterna på individernas eller hushållens inkomster och utgifter.
I revisionen granskade vi regeringen Sipiläs beredning av sysselsättningspolitiska åtgärder ur de offentliga finansernas perspektiv samt beredningen av sysselsättningsrelaterade finanspolitiska åtgärder. Målet med revisionen var att säkerställa att de sysselsättnings- och finanspolitiska målen bildar en konsekvent helhet och att tillgänglig kunskap utnyttjas brett vid uppställning av mål och urval av åtgärder.
Under Sipiläs regeringsperiod var ökning av sysselsättningen en central metod för att balansera de offentliga finanserna. Målet i regeringsprogrammet var att öka sysselsättningsgraden till 72 procent. Sysselsättningsgraden säger inte allt om saldot i de offentliga finanserna: kvaliteten på sysselsättningen, såsom arbetsinkomsten, har betydelse när man bedömer dess effekt på de offentliga finanserna.
Sysselsättningsåtgärder påverkar de offentliga finanserna indirekt, beror på många faktorer och har ofta en fördröjd effekt. Därför vore det bra att utvärdera vilka balanseringsmål för de offentliga finanserna man kan koppla till arbetskraftspolitiken.
Man bör samla kunskap om sysselsättningsåtgärdernas effekter för att kunna utnyttja den i beredningen av nya åtgärder. Ministerierna bör därför beakta att åtgärdsplaneringen möjliggör fungerande forskningsupplägg och högkvalitativa efterhandsutvärderingar.
Tilläggsuppgifter
