Statens revisionsverk konstaterar att statsbokslutet för år 2007 kan fastställas.
Huvudsakligt innehåll
Statens revisionsverk konstaterar att statsbokslutet för år 2007 kan fastställas.
Uppgifterna i statsbokslutet om de samhälleliga verkningarna ger inte till alla delar riktiga och tillräckliga uppgifter om det, hur väl de för allokeringen av statens resurser uppställda samhällspolitiska målsättningarna har uppnåtts. Användbarheten för de i bokslutsberättelsen givna uppgifterna har förbättrats under senare år, men alltjämt svarar en betydande del av uppgifterna inte på bästa möjliga sätt mot riksdagens och regeringens behov.
Med tanke på resultatuppgifternas samt utvärderingsuppgifternas användbarhet är det väsentligt, att riksdagen och statsrådet, som svarar för beslutsfattandet gällande den offentliga finansieringens inriktning och nivå, närmare skulle definiera vilka de väsentliga frågor är om vilka behövs vid rätt tidpunkt given och tillräcklig rapporterande och uppföljande information.
På basis av revisionen av resultatrapporteringen om ramförfarandet i statsfinanserna och finanspolitiken kan fastslås, att utgiftsregeln för valperioden 2003–2007 höll till sina väsentliga delar. Utgiftsnivån för år 2007 samt budgeten för år 2008 håller sig efter den första tilläggsbudgeten inom ramarna för valperioden 2007–2011. År 2008 har transparensen för rambeslutet om statsfinanserna förbättrats, men i öppenheten för rambeslutet om statsfinanserna samt i rapporteringen om finanspolitikens resultat finns ännu behov av utvecklande och klargörande. Brister i tillförlitligheten och tillräckligheten för de uppgifter som har getts om fullmakter och statens olika ansvarsförbindelser utgör en risk också för den rapportering som behandlar finanspolitikens verkningar.
Observationerna vid revisionen av styrningssystemen på jord- och skogsbruksministeriets och undervisningsministeriets förvaltningsområden lyfter fram det, att det för styrningssystemens funktion är av betydelse att måluppställandet och rapporteringen av resultatuppgifter sker som en sammanhängande helhet. I och med budgetreformen har måluppställandet fått större stringens.
Utvärderingsinformation utnyttjas inte tillräckligt i budgeteringen, trots att med jämna mellanrum gjorda utvärderingar kan vara ett bra sätt att förbättra den offentliga ekonomins kvalitet och effektivitet. Förekommande problem är, att planeringen av utvärderingarna inte är klar, ansvar för koordineringen av utvärderingarna har inte tilldelats och efterfrågan på utvärderingsinformation är passiv. Statsrådets kansli och finansministeriet (statsrådets controller) borde i samarbete bereda konkreta åtgärder för att definiera ansvaret för en tväradministrativ utvärderingsverksamhet.
Budgeteringen borde basera sig på en realistisk uppfattning om resursbehovet samt på pengarnas faktiska användningsändamål. Enligt revisionsverkets uppfattning borde underhållet av bannätet inte finansieras i tilläggsbudgeter, utan finansieringen borde dimensioneras i den ordinarie budgeten på grundval av långsiktig planering och skötseln av den infrastrukturella egendomen. Fortgående verksamheter såsom aktiviteter inom hälsofrämjande borde inte finansieras med projektfinansiering.
Bilagefiler
