Finansministeriets prognoser för de offentliga finanserna är i genomsnitt lika tillförlitliga i fråga om väntevärdesriktighet och träffsäkerhet som prognoserna från andra centrala prognosinstitut. I rapporten utvärderades finansministeriets prognoser som används som grund för beredningen av statsbudgeten.
Övervakningen av finanspolitiken utvärderar tillförlitligheten i finansministeriets prognoser i efterhand (ex-post) genom att jämföra prognoserna med de faktiska statistiksiffrorna. I denna rapport granskas prognoserna för de totala inkomsterna och utgifterna, det nominella saldot (nettoutlåningen eller nettoupplåningen) och skuldsättningen för den offentliga sektorn åren 1997–2021.
Finansministeriets prognoser jämfördes med prognoser från andra centrala organisationer som förutspår de offentliga finanserna. I jämförelsen ingick Näringslivets forskningsinstitut Etla, Finlands Bank, Europeiska kommissionen och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD.
För granskningen valdes finansministeriets höstprognosrundor. Prognoserna används för att planera statsbudgeten för det kommande året och därför är det viktigt att följa upp hur tillförlitliga de är och huruvida de har utarbetats oavhängigt. Denna lagstadgade tillsynsuppgift sköts i Finland av övervakningen av finanspolitiken.
I Finland utarbetar finansministeriet de prognoser som används som underlag för den ekonomiska politiken och ingen oberoende utomstående part verifierar dem. Detta förfarande för att producera officiella prognoser är exceptionellt inom EU. I de övriga länderna i euroområdet utarbetas officiella prognoser av en oberoende institution eller alternativt verifierar en oberoende part finansministeriets prognoser innan de publiceras. Finlands förfarande är dock förenligt med EU-lagstiftningen.
Enligt den finanspolitiska övervakningens utvärdering är finansministeriets prognoser i genomsnitt lika tillförlitliga i fråga om väntevärdesriktigheten och träffsäkerheten som prognoserna från andra centrala prognosinstitut. Av detta kan man dra slutsatsen att Finlands exceptionella arrangemang inte har försämrat prognosernas tillförlitlighet. Dessutom producerar finansministeriet prognoser för de offentliga finanserna med iakttagande av försiktighetsprincipen. Det innebär att inkomsterna inte uppskattas vara för stora och utgifterna inte för små och därmed ges inte en alltför optimistisk bild av den ekonomiska ställningen. Detta är förenligt med principerna i EU:s direktiv om krav på medlemsstaternas budgetramverk.
Prognosernas träffsäkerhet är relativ, så träffsäkerheten hos de prognosinstitut som används som kontrollgrupp påverkar tolkningen av finansministeriets träffsäkerhet. Att finansministeriets prognoser i genomsnitt är ungefär lika exakta som prognoserna från andra prognosinstitut innebär inte automatiskt att prognoserna i sig skulle vara exakta. Felen i alla prognosinstituts prognoser är ställvis stora och de har samband med de fel som har gjorts vid prognostiseringen av det ekonomiska konjunkturläget.
Inexaktheten i finansministeriets prognoser härrör bland annat från prognoserna för skatteinkomsterna och konsumtionsutgifterna, som är påfallande stora poster. Stora prognosfel har också gjorts i prognoserna för små poster, såsom ränteinkomsterna och ränteutgifterna.
Resultaten återspeglar å ena sidan att det är svårt att förutspå de offentliga finanserna och å andra sidan att det finns utrymme för fortsatt förbättring av prognosinstitutens prognosmetoder. I den finanspolitiska övervakningens utvärdering identifierades brister i presentationen av och transparensen i finansministeriets prognosmaterial. Efter anmärkningar har finansministeriet korrigerat sitt presentationssätt.
Tilläggsuppgifter
