De ekonomiska nyckeltalen i de kommuner som har varit föremål för utvärderingsförfarandet har förbättrats efter förfarandet och kommunerna har i huvudsak varit nöjda med det. Det vore dock skäl att informera mer transparent om beslut som anknyter till utvärderingsförfarandet och basservicen bör beaktas mer systematiskt under förfarandet.
Syftet med utvärderingsförfarandet är att stödja kommunekonomin samt trygga de tjänster som lagstiftningen förutsätter även för invånarna i kommuner som befinner sig i en särskilt svår ekonomisk ställning. Under utvärderingsförfarandet bör kommunen och staten tillsammans utreda kommunens möjligheter att trygga de tjänster som lagstiftningen förutsätter för sina invånare samt vidta åtgärder för att trygga förutsättningarna för tjänsterna.
Kriterierna för utvärderingsförfarandet uppfylldes i 54 kommuner åren 2007–2023 och förfarandet har inletts i 41 kommuner. Vid utvärderingsförfarandet lämnas ett förslag till plan för ekonomisk balans till kommunfullmäktige för godkännande. I 21 kommuner genomfördes en sådan särskild utredning som avses i kommunstrukturlagen för att ändra kommunindelningen, och 12 av utredningarna ledde till en ändring i kommunindelningen.
Syftet med granskningen var att utreda om man i kommunernas utvärderingsförfarande har identifierat och ingripit i kommunernas ekonomiska problem samt tryggat tillgången till lagstadgad basservice. Utifrån granskningen är utvärderingsförfarandet en fungerande metod för att gå igenom den ekonomiska situationen i enskilda kommuner och ingripa i den om en kommun inte har trovärdiga ekonomiska förutsättningar att klara av sina utgifter eller ackumulerade underskott.
Vid granskningen observerades att nyckeltalen för kommunekonomin har förbättrats efter utvärderingsförfarandet och att kommunerna till stor del har varit nöjda med utvärderingsgruppens verksamhet. Vid granskningen kunde ett orsakssamband mellan förfarandet och förbättringen dock påvisas endast i fråga om årsbidragets utveckling. Kommunernas utvärderingsförfarande är avsett som en sista åtgärd och det berör endast ett litet antal kommuner. Därmed är avsikten inte att utvärderingsförfarandet ska fungera som ett styrmedel i större utsträckning för kommunekonomin, kommunstrukturen eller basservicen.
Vid granskningen observerades också att tryggandet av tjänsterna inte beaktas systematiskt i utvärderingsprocessens olika faser. Situationen i fråga om de lagstadgade tjänsterna i de kommuner som väljs ut för utvärderingsförfarandet bedöms inte innan förfarandet inleds eller efter förfarandet. För närvarande finns det inte heller tillräckligt omfattande information som stöd för utvärderingen.
Revisionsverket rekommenderar att Finansministeriet utvecklar det tillgängliga kunskapsunderlaget för tjänsterna samt beaktar tjänsternas situation och rapporterar om den på ett mer systematiskt och övergripande sätt under utvärderingsgruppens arbete.
Transparent och offentlig kommunikation om beslutsgrunderna för kommunernas utvärderingsförfarande skulle öka tilltron till förfarandet och till en enhetlig tillämpning av det i olika kommuner. De uppgifter om utvärderingsförfarandet som presenteras i kommunekonomiprogrammet på hösten bör förenhetligas till exempel genom information om vilka kriterier som har uppfyllts i respektive kommun under året i fråga samt genom detaljerade motiveringar till att inleda eller låta bli att inleda utvärderingsförfarandet.
Revisionsverket rekommenderar att Finansministeriet rapporterar enhetligt till exempel i kommunekonomiprogrammet om huruvida kriterierna för utvärderingsförfarandet uppfylls samt huruvida förfarandet inleds eller inte, inklusive motiveringar.
Tilläggsuppgifter
