Enligt revisionsverkets bedömning kommer regeringens mål vid valperiodens början för balans i de offentliga finanserna och för skuldutvecklingen till stor del att uppnås. Utvecklingen är framförallt understödd av den ekonomiska tillväxten, som tog fart 2016. Hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna på lång sikt har minskat men inte eliminerats under valperioden. Regeringen har enligt revisionsverkets bedömning följt den finanspolitiska lagen och tillhörande bestämmelser till väsentlig del.
Huvudsakligt innehåll
I VTV:s rapport om övervakningen och granskningen av finanspolitiken bedöms efterlevnaden av de finanspolitiska reglerna, uppfyllelsen av regeringens mål och finanspolitikens dimensionering under valperioden. Den tar också upp den övergripande styrningen av de offentliga finanserna, styrmedlens funktion och strukturreformernas framåtskridande.
I och med den starka ekonomiska tillväxten sedan 2016 är Finland på väg att uppnå balans i de offentliga finanserna i slutet av valperioden. Enligt prognoserna kommer regeringens mål vid valperiodens början för det strukturella saldot och skuldutvecklingen till stor del att uppnås.
Hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna på lång sikt har minskat men inte eliminerats under valperioden. Något som påverkat minskningen betydligt är att det bedömda utgångsläget för det strukturella saldot förbättrades. Revisionsverket anser det viktigt att under kommande valperiod fortsätta strukturreformerna med sikte på att minska hållbarhetsunderskottet. Social- och hälsovårdsreformen ger betydande möjligheter att främja detta mål.
Utgiftsramen för statsfinanserna har följts under valperioder, men ramreglernas trovärdighet och förfarandets transparens har utmanats genom bl.a. flyttningen av Rundradions finansiering utanför ramen och delvis oklara definitioner av de externa utgifterna. Därtill ökade antalet skattestöd under valperioden.
Finland har under valperioden befunnit sig iden förebyggande delen av EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. Regelverket i denna del har följts 2015–2017 och förhandsbedömningen är att det följs även 2018 och 2019. Enligt prognosen uppnås det medelfristiga målet 2019 i enlighet med regelverket. Reglerna i den korrigerande delen av pakten har följts 2015–2017. Förhandsbedömningen är att underskotts- och skuldkriterierna i den korrigerande delen uppfylls även 2018–2019. När ett nytt medelfristigt mål ställs upp för de offentliga finanserna bör man utöver EU:s regelverk och finanspakten även beakta de ekonomiska förpliktelsernas risker samt befintliga ekonomiska buffertar.
Revisionsverket har inte funnit några nämnvärda brister i efterlevnaden av reglerna i den finanspolitiska lagen och av de bestämmelser som har utfärdats med stöd av den. Den övergripande planeringen och styrningen av de offentliga finanserna har förbättrats under valperioden och den berörda lagstiftningen har utvecklats. När styrningen av den kommunala ekonomin fick sin nuvarande form bidrog detta till en starkare styrning. Å andra sidan beaktar styrningen inte offentliga organisationers ansvarsförbindelser, bl.a. risker med statens ökande borgensförbindelser, och revisionsverket anser det befogat att införa en riskbaserad begränsning av förpliktelserna.
I revisionsverkets jämförelse bedömdes finansministeriets prognoser, som är underlag för den ekonomiska politiken, vara minst lika tillförlitliga som ekonomiska prognoser från övriga huvudkällor för prognoser om Finlands ekonomi.