Arbetsrelaterad invandring – Migrationsförvaltningens effektivitet, kundorientering samt rekrytering av utländsk arbetskraft till social- och hälsovårdsbranschen
Uppföljning genomförts: 09.01.2026De myndigheter som ansvarar för den arbetsrelaterade invandringen bör satsa på smidigare tillståndsprocesser utöver för specialsakkuniga även för arbetstagare och företagare och deras familjemedlemmar samt på ett kundorienterat tillståndssystem. För att målen för den arbetsrelaterade invandringen ska kunna uppnås måste också myndigheternas samarbete intensifieras och invandrarnas språkkunskaper och professionella kompetens förbättras.
Vid revisionen utreddes myndighetsåtgärder och administrativa processer i anslutning till arbetsrelaterad invandring. Särskilt utreddes huruvida processerna är effektiva och kundorienterade och huruvida samarbetet mellan myndigheterna fungerar.
Finlands befolkning och antalet sysselsatta ökar endast genom invandring. Sedan 2003 har det skrivits in i regeringsprogrammen att främjande av arbetsrelaterad invandring är ett sätt att förbättra den demografiska försörjningskvoten, stärka ekonomin och underlätta situationen i branscher som lider av arbetskraftsbrist.
Överföringen av förvaltningen av arbetsrelaterad invandring på arbets- och näringsministeriets ansvar har synts som en målmedveten utveckling av arbetstillståndsprocesserna. Specialsakkunnigas och tillväxtföretagares tillstånd behandlas inom den utsatta tiden på två veckor. Arbets- och näringsministeriet strävar efter att ytterligare påskynda tillståndsprocessen för specialsakkunniga genom servicelöftet om expressfiler och det därtill relaterade nationella så kallade D-visumet, som trädde i kraft i juni 2022. Utifrån revisionen förutsätter ett fullständigt införande av D-visumet dock ytterligare förvaltningsåtgärder och en bedömning av kostnads- och nyttoförhållandet. Enligt Finlands beskickningar utomlands ansökte endast en bråkdel av de specialsakkunniga om D-visum under de första månaderna av giltighetstiden och andelen uppskattas inte öka nämnvärt.
Arbetskraftsbristen inom social- och hälsovårdsbranschen är stor, men åtgärderna för att främja den arbetsrelaterade invandringen har varit obetydliga. Förutsägandet av kompetens- och arbetskraftsbehovet inom social- och hälsovårdsbranschen skulle kräva att en bestående praxis och organisation och ett bestående kunskapsunderlag skulle skapas. Dessutom borde staten, kommunerna och näringslivet samarbeta för att förbättra invandrarnas språkkunskaper och professionella kompetens.
Revisionsverkets rekommendationer
Bristerna i kunskapsunderlaget för arbetsrelaterad invandring utreds och korrigeras så att informationen som beskriver orsaken till uppehållstillståndet i fortsättningen kan kombineras med annan nationell registerinformation. Ansvariga myndigheter är arbets- och näringsministeriet, inrikesministeriet och finansministeriet samt Migrationsverket, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statistikcentralen, som lyder under ministerierna.
För förutsägelsen av kompetens- och arbetskraftsbehovet inom social- och hälsovårdsbranschen skapas en bestående praxis och organisation och ett bestående kunskapsunderlag. Här bör man stödja sig på det pågående programmet för personalens tillräcklighet och tillgången till arbetskraft inom social- och hälsovården samt statsrådets riktlinjer för utveckling av det nationella framsynssystemet. Ansvariga myndigheter är social- och hälsovårdsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet samt arbets- och näringsministeriet.
De myndigheter som ansvarar för tillståndsprocesserna satsar på smidigare tillståndsprocesser förutom för specialsakkunniga även för arbetstagare och företagare och deras familjemedlemmar samt på att vidareutveckla kundorienteringen. Ansvariga myndigheter är arbets- och näringsministeriet, inrikesministeriet, utrikesministeriet och Migrationsverket.
Migrationsverket utvecklar sin kundservice vad gäller handledning och rådgivning av arbetsgivare och arbetsrelaterade invandrare, till exempel genom att utöka informationen om verkets förnyade telefonservice och genom att anvisa företag som rekryterar utländska arbetstagare en kontaktperson för förfrågningar och ytterligare information.
När social- och hälsovårdsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet bedömer utvecklingsbehoven inom den lagstiftning som anknyter till rekrytering av utländsk arbetskraft, ska ministerierna också bedöma preciseringen av paragrafen om språkkunskaper och vilken språkkunskapsnivå de nuvarande uppgifterna inom social- och hälsovården kräver.
Uppföljning
Uppföljningen har slutförts. Rapporten finns endast på finska.
Mer information
Sari Hanhinen
Revisionschef
Effektivitetsrevision
Revisionsområden: arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet
Mikko Koskinen
Ledande effektivitetsrevisor
Effektivitetsrevision
Revisionsområden: arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet
Taina Rintala
Effektivitetsrevisionsråd, PD, JD
Effektivitetsrevision
Revisionsområden: arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet