09.06.2026 kl. 06.45
Effektivitetsrevision

Beredning och beslutsfattande i anslutning till Nato

I början av Finlands Natomedlemskap har man inom statsförvaltningen snabbt skapat strukturer och verksamhetssätt för beredning och beslutsfattande. Dessa har också utvecklats i takt med att kunskapen om Natos verksamhet har ökat. De nuvarande strukturerna och verksamhetssätten är emellertid inte till alla delar fungerande, vilket ökar riskerna för att beredningens och beslutsfattandets smidighet påverkas.

Foto: Juha Roininen / Utrikesministeriet

Ladda ner rapporten: Revisionverkets ställningstaganden: Beredning och beslutsfattande i anslutning till Nato PDF 187 KB

Vad granskades

Statsrådets beredning och beslutsfattande i Natoärenden
Bedömningen av Natomedlemskapets konsekvenser för statsfinanserna
Statsrådets information till riksdagen i frågor som gäller Nato
Ministeriernas och förvaltningens organisatoriska roller och uppgifter i beredningen av Natoärenden

Viktigaste observationer

Utformandet av nationella ståndpunkter har också fungerat med kort varsel i de ärenden som ska tas upp till behandling.
Förvaltningen har i huvudsak producerat tillräckligt med information för beslutsfattarna.
Bedömningen av konsekvenserna av Natomedlemskapet och informationen om dessa har inte varit tillräckligt genomskinlig.
Informationsförmedlingen och informationssystemen är det största problemet i beredningen som gäller Nato.

Kortfattat

Natomedlemskapets betydelse för statsfinanserna är avsevärd. I samband med inträdet uppskattade regeringen att de direkta kostnader som Natomedlemskapet medför för staten uppgår till 70–100 miljoner euro per år. De indirekta kostnaderna är betydligt större än så. I fortsättningen ingår utgifterna som hänför sig till Nato huvudsakligen i de växande anslagen till försvarsförvaltningen, och det är inte ändamålsenligt att som en egen helhet avskilja dem från kostnaderna för det nationella försvaret.

Som helhet har Finlands statsförvaltning lyckats bra med beredningen och beslutsfattandet i anslutning till Nato. Finland har även med kort varsel utformat en nationell ståndpunkt i ärenden som ska behandlas i Nato samt nått sina mål i Nato. Statsrådet har gett riksdagen rikligt med information om Natoärenden, men informationen har inte alltid varit tillräckligt förutseende och rättidig.

De nuvarande strukturerna och verksamhetssätten är dock inte till alla delar fungerande. Utmaningar har förekommit särskilt i samarbetet aktörerna emellan.

Revisionsberättelsen innehåller sekretessbelagda avsnitt. (Begränsad tillgång, SK IV, lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet 621/1999 24 § 1 mom. 2, 7 och 10 punkten). På revisionsverkets webbplats finns en version som innehåller de offentliga delarna av revisionsberättelsen.

Som helhet har statsförvaltningen lyckats bra med beredningen och beslutsfattandet i anslutning till Nato.

I riksdagens utskott hördes 2022–2025 sammanlagt över

430

expertutlåtanden som gällde Nato.

Vid Försvarsmakten ökar antalet årsverken under de närmaste åren

med 2 000

med anledning av uppgifter som hänför sig till Natomedlemskapet.

Revisionsverkets rekommendationer

Utrikesministeriet och Försvarsministeriet säkerställer att det för de tväradministrativa, permanenta samordningsorgan som de ansvarar för har ställts upp mål som styr verksamheten och att deras verksamhetssätt har dokumenterats.

Försvarsministeriet säkerställer att det mellan ministeriet och Försvarsmakten finns ändamålsenlig, dokumenterad och etablerad praxis för att samordna beredningen, påverkan och utformandet av ståndpunkter i Natoärenden.

Försvarsministeriet och Utrikesministeriet säkerställer i sin tur att de dokument som är centrala för utformandet av en ståndpunkt och beslutsfattandet på nationell nivå, såsom TP-UTVA-promemoriorna, innehåller den bästa tillgängliga bedömningen av konsekvenserna för statsfinanserna och att ett offentligt dokument om bedömningarna också är tillgängligt i den mån det är möjligt.

Utrikesministeriet, statsrådets kansli, Försvarsministeriet och Försvarsmakten bidrar till att statsförvaltningen har tillräckliga arrangemang för att dela, ta emot och behandla dokument i informationssystemen.

Försvarsministeriet och Försvarsmakten säkerställer att det finns ändamålsenliga och dokumenterade handlingsmodeller för ansökan om medfinansiering och hantering av medfinansierade prestationer och att verksamheten samordnas i tillräcklig omfattning i Finland och i Finlands representation vid Nato.