Familjeledighetsreformen och sektorsövergripande samarbete inom tjänster för barnfamiljer
Effekten av pappornas inkomster på uttaget av föräldraledighet har minskat något till följd av familjeledighetsreformen. I fortsättningen bör man följa upp hur användningen av föräldraledighet bland pappor med olika inkomstnivå och bakgrund utvecklas. Välfärdsområdesreformen har inte lett till ett smidigare sektorsövergripande samarbete inom tjänsterna för barnfamiljer.
Foto: Getty Images
Vad granskades
- Faktorer som förklarar pappornas användning av föräldraledighet före och efter familjeledighetsreformen
- Arbetsgivarnas åtgärder för att skapa förutsättningar för att uppnå de mål som ställts upp för familjeledighetsreformen
- Sektorsövergripande samarbete inom tjänsterna för barnfamiljer mellan tjänster enligt socialvårdslagen, barnrådgivningarna och småbarnspedagogiken
- Tyngdpunkten på lågtröskeltjänsterna för barnfamiljer i enlighet med målen i reformen av socialvårdslagen 2015
Viktigaste observationer
- Antalet pappor som inte alls tar ut föräldraledighet har inte minskat nämnvärt, i motsats till vad man förutspådde under beredningen av familjeledighetsreformen.
- Små och mansdominerade företag förhåller sig mest reserverat till familjeledighetsreformen.
- Det sektorsövergripande samarbetet inom tjänsterna för barnfamiljer är inte alltid tillräckligt och smidigt.
- Välfärdsområdesreformen har inte lett till ett smidigare sektorsövergripande samarbete inom tjänsterna för barnfamiljer.
- Klientprocessen enligt socialvårdslagen tillämpas på olika sätt inom lågtröskeltjänsterna för barnfamiljer.
Kortfattat
Revisionen inriktades på familjepolitiska stödåtgärder, av vilka tonvikten låg på familjeledighetsreformen och tjänsterna för barn under skolåldern och deras familjer.
Effekten av pappornas inkomster på användningen av föräldraledighet har minskat något som helhet. Till följd av reformen tar papporna ut mer föräldraledighet än tidigare, men andelen som inte överhuvudtaget tar ut ledighet har inte minskat. Den stora skillnaden i användningen av föräldraledighet mellan pappor födda i Finland och pappor födda utomlands som fanns redan före reformen har ökat ytterligare, och reformen har ökat sannolikheten för att pappor med finländsk bakgrund använder långa ledigheter jämfört pappor med utländsk bakgrund.
Välfungerande metoder som främjar användningen av föräldraledighet är mer sällsynta på små och mansdominerade arbetsplatser. I dem är stödet för reformens mål inte lika starkt som bland stora arbetsgivare och arbetsgivare i kvinnodominerade branscher.
Utvecklingen av verksamheten vid familjecentralerna har främjat det praktiska sektorsövergripande samarbetet. Däremot har välfärdsområdesreformen inte gjort det sektorsövergripande samarbetet inom tjänsterna för barnfamiljer smidigare, och andra aktörer upplever att det förekommer problem särskilt i samarbetet med socialservicen. Inom socialservicen med låg tröskel finns varierande praxis när det gäller bedömningen av servicebehovet enligt socialvårdslagen och även mer allmänt i klientprocessen. Gränsen mellan tjänster för barnfamiljer enligt socialvårdslagen och barnskyddet är också otydlig.
Föräldraledighetssystemet påverkar statsfinanserna i huvudsak indirekt, eftersom systemets syfte är att främja möjligheterna att förena arbetsliv och familjeliv och på så sätt stödja familjebildning och sysselsättning. Även funktionen hos tjänsterna för barnfamiljer påverkar statsfinanserna i första hand indirekt. Smidiga tjänster förebygger behovet av mer omfattande och dyrare tjänster.
Ungefär en femtedel av papporna tar inte överhuvudtaget ut föräldraledighet.
Revisionsverkets rekommendationer
Social- och hälsovårdsministeriet bör mer ingående än för närvarande utreda hur pappor med olika inkomstnivå och bakgrund använder familjeledighet.
Social- och hälsovårdsministeriet bör utveckla metoder för att minska att pappor inte tar ut föräldraledighet och främja en jämnare fördelning av kostnaderna för föräldraledighet mellan föräldrarnas arbetsgivare.
Social- och hälsovårdsministeriet bör förtydliga bestämmelserna och anvisningarna om bedömning av servicebehovet i socialvårdslagen när det gäller lågtröskeltjänster för barnfamiljer.
Social- och hälsovårdsministeriet bör arbeta för att man, då socialvårdslagen revideras, i högre grad än i dag övergår från korrigerande tjänster till förebyggande lågtröskeltjänster inom tjänsterna för barnfamiljer.
Välfärdsområdena och Helsingfors stad bör öka det sektorsövergripande samarbetet med barnrådgivningarna och småbarnspedagogiken inom tjänsterna för barnfamiljer enligt socialvårdslagen,
Välfärdsområdena och Helsingfors stad bör öka informationen om socialservice med låg tröskel för barnfamiljer och om socialvårdens kontaktkanaler till andra aktörer och till familjer.
Tidpunkt för uppföljning
Uppföljningen av revisionen görs år 2028.
Kontaktpersoner
Sanni Hellman
Ledande effektivitetsrevisor
Effektivitetsrevision
Revisionsområden: arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet
Pietari Suomela
Överrevisor
Effektivitetsrevision
Revisionsområden: arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet
