Finansieringsbas för försörjningsberedskapen
För att trygga en hållbar försörjningsberedskap krävs en samordning av finansieringen med försörjningsberedskapsmålen och en optimering av kostnaderna för materiell beredskap. Försörjningsberedskapen kan främjas vid sidan av huvudmålen också när beslut om upphandlingar och understöd fattas.
Foto: Getty Images
Vad granskades
- Grundfinansieringen av försörjningsberedskapssystemet som baserar sig på försörjningsberedskapsavgiften
- Försörjningsberedskapsfondens förmögenhetsförvaltning och Försörjningsberedskapscentralens förvaltningsmodell
- Hanteringen av kostnader för materiell beredskap
- Uppföljningen och samordningen av försörjningsberedskapsåtgärderna
- Förutsättningarna för ett försörjningsberedskapssystem som grundar sig på inbyggd beredskap
Viktigaste observationer
- Försörjningsberedskapsfondens rörelsefrihet har minskat
- Försörjningsberedskapens mål samordnas inte med de resurser som tilldelats den
- Försörjningsberedskapscentralens organisation och förvaltningsmodell har utvecklats under de senaste åren, men arbetet pågår fortfarande
- Bristen på ägarstrategier har försämrat transparensen i försörjningsberedskapsfondens bolagstillgångar
- Synpunkter på resiliens och beredskap i anslutning till olika projekt bör beaktas på förhand
Kortfattat
Försörjningsberedskap innebär att man tryggar samhällets nödvändiga funktioner vid allvarliga störningar. Försörjningsberedskapen upprätthålls i samarbete mellan myndigheter, näringslivet och medborgarna. Försörjningsberedskapscentralen täcker centraliserade utgifter från försörjningsberedskapsfonden. Ministerierna och ämbetsverken ansvarar för beredskapen inom sitt eget verksamhetsområde och upprätthållandet av den tillhörande försörjningsberedskapen. I revisionen försäkrade man sig om att finansieringen av försörjningsberedskapssystemet tryggar förutsättningarna för att sörja för kritiska ekonomiska funktioner och tekniska arrangemang under alla förhållanden. Enligt revisionen är det viktigt att säkerställa en hållbar finansieringsnivå för försörjningsberedskapen och anpassa finansieringen till målen samt optimera kostnaderna för den materiella beredskapen. Målen för försörjningsberedskapen kan främjas vid sidan av huvudmålen också när beslut om upphandlingar och understöd fattas. Försörjningsberedskapsmål som är väsentliga för att trygga riksdagens budgetmakt ska anges i motiveringarna till budgetanslagen.
31.12.2024
2,1 md €
Försörjningsberedskapsfondens balansräkning
Rekommendationer
Arbets- och näringsministeriet styr Försörjningsberedskapscentralens budgetering genom att beskriva lämpliga användningsändamål för försörjningsberedskapsfondens medel i syfte att säkerställa att medlen allokeras till sitt lagstadgade användningsändamål.
Försörjningsberedskapscentralen preciserar sin förvaltningsmodell i fråga om den interna kontrollen och riskhanteringen så att verkställighets-, uppföljnings- och övervakningsansvaret differentieras på behörigt sätt.
Arbets- och näringsministeriet säkerställer att Försörjningsberedskapscentralen i de bolagsspecifika ägarstrategierna har ställt upp mål för bolagens affärsverksamhet och intäkter och identifierat väsentliga risker som riktas mot dem.
Finansministeriet styr ministerierna att beakta försörjningsberedskapseffekterna av de understöd som beviljas, om de bedöms vara väsentliga.
Finansministeriet styr ministerierna att presentera de väsentliga försörjningsberedskapsmålen i förklaringsdelen till anslagsmomentet.
Kontaktpersoner
Sami Vuorinen
Ledande effektivitetsrevisor
Effektivitetsrevision
Revisionsområden: finansministeriet, kommunikationsministeriet, statsrådets kansli
Maaret Ukkonen
Ledande effektivitetsrevisor, CISA, CIA
Effektivitetsrevision
Revisionsområden: kommunikationsministeriet, republikens presidents kansli, statsrådets kansli
Övriga temarelaterade revisioner
