Förebyggande mun- och tandvård för barn och unga
Munhälsan för barn och unga uppmärksammas endast i liten utsträckning i planeringen och ledningen av välfärdsområdenas verksamhet, även om det finns starka bevis på munhälsans samband med allmän hälsa och allmänna folksjukdomar. Munhälsan och i synnerhet främjandet av munhälsan hos barn och unga bör inkluderas i välfärdsområdenas och kommunernas lagstadgade samarbete för att främja välfärd och hälsa. Grunden för en god munhälsa skapas redan i barndomen.
Foto: Getty Images
Vad granskades?
- Beaktande av förebyggande mun- och tandvård för barn och unga i planeringen, ledningen och uppföljningen av social- och hälsovårdstjänster.
- Genomförandet av skyldigheterna inom förebyggande mun- och tandvård för barn och unga.
- Beaktande av förebyggande mun- och tandvård för barn och unga i det lagstadgade arbetet för att främja välfärd och hälsa.
De viktigaste observationerna
- Främjande av munhälsan för barn och unga och de förebyggande tjänsterna uppmärksammas endast i liten utsträckning i planeringen och ledningen av välfärdsområdenas verksamhet.
- Utmaningar i datasystemen och statistikföringen försvårar uppföljningen och utnyttjandet av informationen i ledningen.
- Den oenhetliga kallelsepraxisen kan utesluta en del av barnen från tjänsterna.
- Övergången från ungdom till vuxen ökar risken för att hamna utanför mun- och tandvårdstjänsterna.
- Ett etablerat samarbete mellan välfärdsområdena och kommunerna saknas i främjandet av munhälsan.
Kortfattat
Enligt hälso- och sjukvårdslagen utgår mun- och tandvårdstjänsterna från att man genom undersökningar och uppföljning av munhälsan kan påverka barns, ungas och hela befolkningens munhälsa.
Mun- och tandvården har i regel organiserats i välfärdsområdena som en tydlig helhet och i lagstiftningen ingår ramvillkoren för genomförandet av mun- och tandvården för barn och unga. Den förebyggande mun- och tandvården för barn och unga ingår dock inte i välfärdsområdenas strategiska planer och inte heller i de lagstadgade planerna för främjande av välfärd och hälsa. I det praktiska arbetet orsakar de varierande tolkningarna av bestämmelserna skillnader i genomförandet av kontroller, och avsaknaden av en enhetlig kallelsepraxis kan leda till att vissa barn och unga hamnar utanför munhälsokontrollerna. Det multiprofessionella samarbetet inom mun- och tandvården fungerar till största delen väl, men resursbristen och behovet av att stärka kompetensen orsakar utmaningar. Den ekonomiska informationen om mun- och tandvården är bristfällig och kostnaderna för barn och unga kan inte avskiljas från de totala kostnaderna för mun- och tandvården. Det finns inte heller några uppgifter om resurserna och kostnaderna för den förebyggande verksamheten.
Grunden för munhälsan skapas redan i barndomen.
Offentliga mun- och tandvårdstjänster används årligen av
1/3
av befolkningen
Revisionsverkets rekommendationer
Social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd samt välfärdsområdena och Helsingfors stad bör tillsammans förbättra korrektheten i den information som beskriver mun- och tandvårdsverksamheten, så att patientuppgifterna inom mun- och tandvården dokumenteras på ett enhetligt sätt och så att informationsgången mellan olika datasystem ska löpa smidigt.
Social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd bör utarbeta riksomfattande anvisningar för kallelsepraxis för munhälsokontroller och för hur man reagerar på frånvaro. Med dessa åtgärder kan man förbättra räckvidden av munhälsokontroller för barn och unga.
Välfärdsområdena och Helsingfors stad bör inkludera munhälsa och i synnerhet främjandet av barns och ungas munhälsa i det omfattande arbetet för att främja välfärd och hälsa. Institutet för hälsa och välfärd bör följa upp hur munhälsan har beaktats i planeringen, det praktiska genomförandet och rapporteringen av främjandet av hälsa och välfärd.
Tidpunkt för uppföljning
En uppföljning av revisionen görs 2028.
Kontaktpersoner
Mikko Koskinen
Ledande effektivitetsrevisor
Effektivitetsrevision
Revisionsområden: arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet
Nina Martikka
Ledande effektivitetsrevisor
Effektivitetsrevision
Revisionsområden: arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet
Elina Vedenkannas
Överrevisor
Effektivitetsrevision