Siirry sisältöön

Granskningsplan 2021–2025

Revisionsarbetet grundar sig på en granskningsplan som fastställs av revisionsverket. Granskningsplanen för 2021–2025 innehåller resultatmålen för 2021 samt resurskalkyler och resursfördelning för verksamhets- och ekonomiplaneringsperioden 2021–2025. Granskningsplanen utgör även den verksamhets- och ekonomiplan som avses i budgetlagstiftningen.

Omvärld och resurser

Statens revisionsverk fokuserar sitt revisions- och tillsynsarbete på statsfinansiellt och samhälleligt betydelsefulla ämnen och företeelser samt på väsentliga risker för statsfinanserna.

Omvärld och omvärldsrisker

Revisionsverket har identifierat de största riskerna för skötseln av statsfinanserna och för statsfinanserna under de närmaste åren som man kan påverka genom revision. De största riskerna för skötseln av statsfinanserna är automatiserade ekonomiprocesser, utlagda verksamheter och resultatstyrningssystemets funktion.

De statsfinansiella riskerna har identifierats genom att analysera framtidsbilden från statsrådets kansli. Revisionsverket har bedömt framtidsbilden särskilt i förhållande till den framtida utvecklingen inom statsfinanserna och revisionernas effekter. De risker som identifierats är behoven av ändringar i beskattningen, utveckling och upprätthållande av kompetensen samt beslutsförmåga.

Förutom de risker revisionsverket identifierat följer verket aktivt förändringar i verksamhetsmiljön, kalkyleringar och verifierade uppgifter angående de offentliga finanserna samt framtidsscenarier och företeelser som påverkar anordnandet av revisionsverksamheten. I denna uppföljning samarbetar revisionsverket nära med revisionsmyndigheterna i andra länder.

Coronapandemin har omfattande konsekvenser för verksamhetsmiljön. Statens ansvar framhävs i åtgärderna för att lösa den ekonomiska krisen. I praktiken ansvarar staten för kostnaderna som coronasituationen föranleder, för att stödja medborgare och företag att klara sig igenom den ekonomiska krisen och även för den efterfrågebaserade stimulansen som ekonomin behöver. Detta innebär helt exceptionell användning av statliga medel och en stimulerande finanspolitik som dock borde leda till åtgärder som stärker de offentliga finanserna när situationen återgår till det normala.

De offentliga finanserna i Finland kommer att uppvisa ett underskott under en lång tid. Den åldrande befolkningen, nativitetsminskningen och den stora strukturella arbetslösheten medför ett ökat tryck på att skuldsättningen ska fortsätta på lång sikt. Betydande risker för Finlands ekonomi är fortfarande nivån på statens borgen och ansvar och en betydlig ränterisk som är förknippad med statsskulden som snabbt har vuxit. Med tanke på stabiliseringen av de offentliga finanserna är det väsentligt hur framgångsrika de betydande strukturella reformerna i samhället är som inleds under regeringsperioden. Dessa är i synnerhet reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet, reformen av den sociala tryggheten samt reformerna i anslutning till sysselsättningsåtgärder och kontinuerligt lärande.

Revisionsverket anser att det finns förutsättningar för att inleda reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet. Än så länge är det dock oklart om man lyckas tygla kostnadsökningen och kontrollera risken för överskuldsättning i regionerna. Mycket beror på vilka lösningar som fattas i regionerna under reformen, hur finansieringsmodellen fungerar och styrs samt hur bedömningen av servicebehovet lyckas.

Med tanke på ett effektivt genomförande av FN:s mål för hållbar utveckling är det viktigt att revisionsorganen bidrar till det nationella genomförandet med sin revisionsverksamhet. Revisionsverket riktar revisionen på identifierade risker i genomförandet och försöker beakta de utmaningar som i synnerhet politisk koherens medför.

Förvaltningsstrukturerna och verksamhetsmodellerna bör utvecklas i enlighet med strategin för den offentliga förvaltningen så att de på förhand kan svara mot förändringstrycket på lång sikt. Tväradministrativ verksamhet, avvecklingen av förvaltningens silon, fenomenbaserat tänkande och bedömningen av de politiska åtgärdernas långsiktiga konsekvenser kräver också aktuella revisionsdata som stöd. Med en utvecklingsinriktad revisionsverksamhet kan vi stödja förnyelsen av förvaltningen och strukturerna samt innovationer. Revisionsverket anser att digitaliseringen, försökskulturen och nätverkandet skapar viktiga möjligheter, och vi vill stödja förnyelsen genom vår revisionsverksamhet och föregå med gott exempel.

Vi utvecklar personalens kompetens mångsidigt för att kunna svara på identifierade risker i verksamhetsmiljön. Revisionsverkets egen verksamhet utvecklas aktivt för att intressentgrupperna ska ha tillgång till ännu aktuellare och väsentligare information än tidigare. Detta bidrar samtidigt till att medborgarnas förtroende för god förvaltning stärks.

Kontaktpersoner

Jenni Leppälahti

Ekonomichef

Ekonomitjänster