Hantering av utnyttjandet av forskningsdata i affärsverksamhet inom hälsobranschen
Uppföljning genomförts: 13.02.2026Den offentliga finansieringen som inriktas på utnyttjande av forskningsdata bör vara systematisk och långsiktig och den bör täcka hela kedjan från produktionen av data till kommersialiseringen av dem. Utifrån uppföljningen har det skett utveckling i revisionsobjekten i enlighet med revisionsrekommendationerna.
Sammanfattning av uppföljningen
I uppföljningen observerades framsteg i den sektorsövergripande strategiska styrningen och i utvecklingen av finansieringen av utnyttjandet av forskningsdata. FoU-finansieringslagen och den fleråriga planen stödjer finansieringens långsiktighet, men finansieringen i kommersialiseringsfasen utgör fortfarande en utmaning. Förutsättningarna för att följa upp och utvärdera utvecklingsverksamhetens effektivitet har förbättrats under tiden för tillväxtprogrammet för hälso- och välfärdssektorn. Det har skett utveckling i riktning mot rekommendationerna och det finns inget behov av att fortsätta uppföljningen.
Uppföljningen har slutförts. Rapporten finns endast på finska.
Rekommendationer
Arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet och social- och hälsovårdsministeriet bör bättre än i nuläget samordna sektorsövergripande strategier, såsom tillväxtstrategin för hälsobranschen, ministeriernas övriga strategiska och finansiella styrning av statliga organisationer samt finansieringsorganisationernas lagstadgade uppgifter.
Arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet och finansieringsorganisationer som lyder under dem bör tillsammans utveckla finansieringen av utnyttjandet av forskningsdata så att stödet för utnyttjandet av forskningsdata från produktionen av data till kommersialiseringen av dem kommer att omfattas av finansieringen på ett mer systematiskt och heltäckande sätt än i dagsläget, finansieringsorganisationernas förmåga och möjlighet att långsiktigt och helhetsmässigt planera sin finansiering säkerställs
Arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet samt social- och hälsovårdsministeriet bör säkerställa att uppgifterna och ansvarsförbindelserna för den sektorsövergripande utvecklingsverksamhet som stöder verkställandet av tillväxtstrategin för hälsobranschen är tydliga och heltäckande. Ministerierna bör också följa upp och utvärdera utvecklingsverksamhetens effektivitet.
Finlands Akademi och undervisnings- och kulturministeriet bör redan i samband med besluten om genomförande av programmen förbinda sig att utvärdera dem.
Business Finland bör på ett mer systematiskt och heltäckande sätt följa upp hur målen för finansieringsinstrumenten uppnås. Uppföljningen av måluppfyllelsen skulle kunna göras till exempel i samband med slutrapporteringen av projekten.
Information om revisionen
Statens revisionsverk utvärderade hur effektivt utnyttjandet av forskningsdata i affärsverksamheten har främjats genom politisk och strategisk styrning och offentliga finansieringsinstrument.
Revisionen gällde särskilt tillväxtstrategin för forskning och innovation inom hälsobranschen, som publicerades 2014, och färdplanen för 2016–2018. Dessutom utvärderade Statens revisionsverk hanteringen av Business Finlands och Finlands Akademis finansieringsinstrument. Business Finland och Finlands Akademi delar ut offentlig forsknings- och utvecklingsfinansiering (FoU).
Målet med tillväxtstrategin för hälsobranschen är att göra Finland till en internationellt känd föregångare för forskning och affärsverksamhet inom hälsobranschen. För att effektivisera verkställandet utarbetades en färdplan för åren 2016–2018. Det nuvarande verkställandet styrs av färdplanen för 2020–2023.
I den statliga budgeten för 2022 har 2,49 miljarder euro reserverats för FoU-finansiering. Finlands FoU-utgifter i förhållande till BNP minskade till 2,8 procent 2009–2019. Sanna Marins regering har som mål att öka deras andel av BNP till 4 procent före 2030. Hälsobranschen utvecklades mycket positivt som FUI-bransch under 2010-talet.
Strategins och färdplanens effektiva genomförande och utvärderingen av strategins kostnadseffektivitet har försvårats av målens allmänna natur, den svaga koordineringen av styrmedlen, den kortsiktiga finansieringen samt oklarheterna i aktörernas ansvarsförbindelser och uppdrag.
Att genomförandet var utspritt på tre ministerier och två finansieringsorganisationer: arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Business Finland och Finlands Akademi, utgjorde en utmaning för hanteringen av helheten.
Vid verkställandet anpassade ministerierna snarare tillväxtstrategin till ministeriets egna utgångspunkter och verksamhetsmodeller än omvärderade sina verksamhetssätt med hjälp av strategin. Även finansieringsorganisationerna fokuserade på att i första hand förtydliga sina mål och strategier utifrån sina grundläggande uppgifter i förhållande till strategin.
Statens revisionsverk rekommenderar att ministerierna bättre samordnar sektorsövergripande strategier, såsom tillväxtstrategin för hälsobranschen, ministeriernas övriga strategiska och finansiella styrning samt finansieringsorganisationernas lagstadgade uppgifter. Handledningen behöver också koncentreras och förtydligas.
Tillväxtstrategin för hälsobranschen är ett nytt sektorsöverskridande verktyg för politik- och strategistyrning i FUI-verksamheten. För att den effektivt och i praktiken ska kunna styra förvaltningen mot nya verksamhetssätt behövs en utvecklad uppföljning och informationshantering som stöd för verkställandet. Enligt revisionen saknades detta till stor del.
Finansieringsorganisationernas kortsiktiga finansieringsstyrning har försvårat stödet för kommersialiseringen av forskningsdata. Den offentliga finansieringen för att utnyttja forskningsdata bör vara systematisk, långsiktig och täcka hela värdekedjan från produktionen av data till kommersialiseringen av dem och finansieringsorganisationerna bör kunna planera finansieringen som en långsiktig helhet.
Kontaktpersoner
Hanna Virta
Ledande effektivitetsrevisor, ekon. dr., ED
Effektivitetsrevision
Revisionsområden: jord- och skogsbruksministeriet, miljöministeriet, undervisnings- och kulturministeriet
