Klimatpolitikens kunskapsunderlag
Klimatpolitikens kunskapsunderlag är för bristfälligt för att man utifrån det ska kunna genomföra kostnadseffektiv och tillräcklig klimatpolitik. Sektorernas mål bör samordnas bättre i beredningsprocessen, som också bör förläggas tidigare.
Foto: Getty Images
Vad granskades
- Man bedömde om produktionen och samordningen av klimatpolitiska planer och deras kunskapsunderlag har organiserats ändamålsenligt
- Det utreddes om kunskapsunderlaget gör det möjligt att välja klimatåtgärder som uppfyller de klimatpolitiska målen med beaktande av kostnadseffektiviteten
- Man bedömde om beräkningen och modelleringen som använts som klimatpolitikens kunskapsunderlag kan utnyttjas på ett adekvat sätt
Viktigaste observationer
- De sektorspecifika målen i de klimatpolitiska planerna har inte samordnats för att uppnå målet om kolneutralitet 2035
- Det finns inte tillräckligt med information om utsläpps- och kostnadseffekterna av enskilda utsläppsminskningsåtgärder som stöd för beslutsfattandet
- Scenariomodelleringssystemet är stelt för att användas som stöd för beslutsfattandet och de antaganden som används i modelleringen är inte till alla delar standardiserade
Kortfattat
De klimatpolitiska planerna enligt klimatlagen samt klimat- och energistrategin bereds varje regeringsperiod. I beredningen av planerna för Orpos regeringsperiod har de sektorspecifika målen inte samordnats för att de som helhet ska räcka till för kolneutralitetsmålet 2035.
Beslutsfattarna har inte tillgång till tillräckligt med utsläpps- och kostnadskalkyler om de åtgärder som väljs för planerna för att de ska ha tillräckliga förutsättningar att välja åtgärder utifrån kostnadseffektiviteten. Åtgärdernas kostnadseffektivitet kan variera avsevärt och informationen om dem är således väsentlig för att genomföra en kostnadseffektiv klimatpolitik.
Scenariomodelleringen som används för att bedöma den totala utsläppsutvecklingen är stel, vilket försämrar dess användbarhet som stöd för beslutsfattandet. Dessutom bör scenariomodelleringens definitioner standardiseras.
Klimatpolitikens kunskapsunderlag bör utvecklas för att bättre stöda beslutsfattandet.
Revisionsverkets rekommendationer
Miljöministeriet, arbets- och näringsministeriet och jord- och skogsbruksministeriet bör tillsammans säkerställa att målen för de olika sektorerna ställs upp i de klimatpolitiska planerna och främja samordningen av dem i fråga om beredningsarbetet så att de sammanlagda målen för ansvarsfördelnings-, utsläppshandels- och markanvändningssektorerna leder till att kolneutralitetsmålet uppnås 2035 och att de sektorspecifika målen följer EU:s utsläppsmål. För att främja samordningen bör klimatplanen på medellång sikt och markanvändningssektorns klimatplan beredas samtidigt under varje valperiod.
Miljöministeriet, arbets- och näringsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, finansministeriet och kommunikationsministeriet bör säkerställa att det i förhandlingarna om regeringsprogrammet finns tillgång till – en scenariomodellering som beskriver den nuvarande utsläppsutvecklingen (WEM, With Existing Measures) – en offentlig kartläggning av klimatåtgärderna och deras utsläpps- och kostnadseffekter som genomförts som tjänstemannaarbete och som inkluderar sakkunniga.
Miljöministeriet, arbets- och näringsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, finansministeriet och kommunikationsministeriet bör se till att konsekvensbedömningen av scenariomodelleringen och klimatåtgärderna är adekvat genom att säkerställa att – WEM-scenarierna har definierats enhetligt inom olika sektorer – man med modelleringsramen också kan bedöma klimatåtgärder som påverkar skogsavverkningen – scenariomodelleringen som stöder beslutsfattandet har bestående resurser.
Tidpunkt för uppföljning
Uppföljningen av revisionen görs år 2027.
Kontaktpersoner
Ville Seppälä
Ville Haltia
Ledande finanspolitikrevisor
Granskning av finanspolitiken
Övriga temarelaterade revisioner
