Siirry sisältöön

Säkerställande av fungerande logistik- och transportkedjor

Statens åtgärder har inom sina målområden förbättrat den logistiska verksamhetsmiljön, men också skapat nya risker. Revisionsverket rekommenderar att statens resurser prioriteras för nationellt viktiga funktioner.

Foto: Getty Images

Vad granskades

  • Revisionen gällde statliga åtgärder som syftar till att säkerställa driftsäkerheten i Finlands logistiksystem.
  • Dessa åtgärder bedömdes med avseende på främjande och utnyttjande av styrkor samt minskning av risker.
  • Dessutom bedömdes de statliga åtgärdernas inverkan på de olika aktörerna i Finlands logistiksystem.

Viktigaste observationer

  • Statens åtgärder har förbättrat Finlands logistiska verksamhetsmiljö i linje med sina mål.
  • Åtgärdernas effekter har fördelats på olika sätt geografiskt och mellan olika målgrupper.
  • För att upprätthålla driftsäkerheten behövs ekonomiskt välgrundade beslut och prioritering av resursanvändningen.
  • Projekt för utveckling av digitala system kräver samordning och uppföljning av fördelar.
  • Hanteringen av övergången till nya drivmedel förutsätter ett brett samarbete mellan myndigheter och andra aktörer samt gemensamma verksamhetsmodeller som stödjer övergången.

Kortfattat

En fungerande logistik är grunden för Finlands konkurrenskraft och försörjningsberedskap. Företagens logistikkostnader är betydande, cirka 12,5 procent av BNP. Även om Finlands logistiksystem är fungerande i internationell jämförelse, har landets avlägsna läge, långa transportkedjor och de senaste årens kriser ökat kostnaderna och försämrat tillgängligheten. Revisionsverket bedömde 19 statliga åtgärder genom vilka staten har strävat efter att förbättra logistikens verksamhetsförutsättningar. Åtgärderna har främjat digitaliseringen, övergången till nya drivmedel, beredskapen för krissituationer och smidigare transporter, men samtidigt ökat sårbarheten och skapat nya risker. Revisionen visade på behovet av att prioritera resurser för nationellt viktiga funktioner, utveckla den ekonomiska bedömningen av beredskapen, samordna de digitala systemen och hantera övergången till nya drivmedel genom samarbete. Dessutom måste regleringen vara tydlig och vid utvecklingen av hamnarna ska nationellt viktiga objekt beaktas.

Statens åtgärder har förbättrat verksamhetsförutsättningarna för logistik och transporter, men ökat riskerna – att trygga driftsäkerheten kräver prioritering av resurser, tydlig reglering och samarbete.

Åbo universitet har i logistikutredningar granskat logistikföretagens erfarenheter av sina verksamhetsförutsättningar. På bedömningsskalan betyder 1 mycket svag och 5 mycket god prestationsförmåga. Företagens erfarenheter har varierat tydligt under åren 2010–2023. Företagens bedömning av sina egna allmänna verksamhetsförutsättningar ur affärsverksamhetens perspektiv sjönk från värdet 3,7 år 2010 till 3,5 år 2014. Därefter steg företagens bedömning och uppgick till 3,8 år 2020, men började sedan åter sjunka och var 3,6 år 2023.
De upplevda verksamhetsförutsättningarna för logistiken i Finland åren 2006–2023. (Källa: Åbo universitet. Logistikutredningar från åren 2006–2023.)
Förutsättningarna för effektivitet i Finlands logistiska verksamhetsmiljö består av interna styrkor och svagheter samt externa möjligheter och hot.
Förutsättningar för effektivitet i Finlands logistiska verksamhetsmiljö. (Källa: Kommunikationsministeriet 2024. Lägesbild av Finlands logistiska verksamhetsmiljö.)

Cirka

12,5 %

Industrins och handelns logistikkostnader i förhållande till bruttonationalprodukten 2022

Cirka

13,8 %

Logistikkostnadernas andel av företagens omsättning år 2023

Revisionsverkets rekommendationer

Kommunikationsministeriet, Finansministeriet, Arbets- och näringsministeriet samt statsrådets kansli bör tillsammans säkerställa tillräckliga resurser för nationellt viktiga funktioner, såsom internationellt påverkansarbete, utveckling av informationssystem och genomförandet av förordningen om alternativa drivmedel (AFIR).

Kommunikationsministeriet, Finansministeriet och statsrådets kansli bör utveckla den ekonomiska bedömningen av beredskapsåtgärderna för att skapa ett starkt kunskapsunderlag för beslutsfattandet. Detta stödjer en ändamålsenlig fördelning av resurserna, till exempel mellan byggandet av den trafikledsinfrastruktur som behövs för beredskap och logistikens funktion under normala förhållanden. I beslutsfattandet ska både ekonomiska och andra möjliga grunder redovisas tydligt och transparent.

Kommunikationsministeriet, Finansministeriet och statsrådets kansli bör genom noggrann beredning säkerställa att lagstiftning som påverkar logistik- och transportsektorn är tydlig och förutsebar samt att konsekvenserna bedöms.

Tidpunkt för uppföljning

En uppföljning av revisionen görs 2028.

Kontaktpersoner

Katja Estlander

Ledande effektivitetsrevisor, tekn. dr; TkD

Effektivitetsrevision

Revisionsområden: finansministeriet, kommunikationsministeriet, statsrådets kansli

Teemu Kalijärvi

Revisionschef

Effektivitetsrevision

Revisionsområden: finansministeriet, kommunikationsministeriet, statsrådets kansli

Övriga temarelaterade revisioner

Finansieringsbas för försörjningsberedskapen

Bild: Getty Images

Statens åtgärder stärkte logistiken – vid fördelningen av resurser måste tydliga prioriteringar göras

Statens åtgärder har förbättrat den logistiska verksamhetsmiljön, men också skapat nya risker. Revisionsverket rekommenderar att resurser prioriteras för nationellt viktiga funktioner.
Läs meddelande

URN-identifikator

URN:ISBN:978-952-499-586-3 Permanent länk: https://urn.fi/urn:isbn:978-952-499-586-3