Siirry sisältöön

Statens idrottsverksamhet

Statens finansiering av idrottsverksamhet är splittrad, den upprätthåller befintliga strukturer och styrningen är ospecificerad. Statens revisionsverk uppmanar till att göra basfinansieringen mer strategisk och säkerställa att den stöder motion och rörelse för hela befolkningen.

Foto: Jessika Laakkonen

Vad granskades

  • Effektiviteten av de styrmedel som ministeriet använt för att främja de samhälleliga målsättningarna.
  • Beviljande av allmänna understöd till idrottsfrämjande organisationer.
  • Handledning av nätverket av idrottsutbildningscenter och inriktning av utbildningen.
  • Fördelningen av statsandelar till kommunernas idrottsverksamhet och andra statsunderstöd för idrott samt finansieringen av idrottsförhållandena.
  • Transparens och tydlighet i budgeteringen av idrottsanslagen.

Viktigaste observationer

  • Undervisnings- och kulturministeriets styrning av anslagen till idrott och motion är ospecificerad utan strategiska prioriteringar, vilket har lett till både överlappningar och splittring.
  • Ministeriet har ansett att statsandelarna till kommunernas idrottsverksamhet är ett allmänt stöd för kommunerna och har sedan försökt reparera styrningsunderskottet genom att bevilja många investerings- och specialunderstöd som överlappar finansieringen genom statsandelar.
  • Finansieringen som beviljats idrottsutbildningscentren i form av statsandelar främjar inte på ett optimalt sätt de mål som ställts upp för idrottsanslagen. Enligt de tillstånd för upprätthållande som beviljats idrottsutbildningscentren främjar största delen hela befolkningens hälsa och välfärd med hjälp av utbildning, men centrens prestationer fokuserar i allt högre grad på elitidrott och träning och därmed även på dem som redan motionerar mycket.
  • Organisationer som främjar motion är centrala genomförare av idrottspolitiken, men kriterierna för beviljande av allmänna understöd betonar upprätthållandet av en etablerad organisationsstruktur och innehåller inga incitament för att uppnå målen som fastställs i idrottslagen.
  • Finansieringen av motionsförhållandena har i euro koncentrerats till stora arenaprojekt, men i förhållande till invånarantalet får små kommuner proportionellt sett mer understöd för byggande av idrottsanläggningar.

Kortfattat

Statens idrottsanslag uppgår årligen till cirka 150–180 miljoner euro. Även om anslagen utgör en liten andel av den statliga budgeten, har de att göra med utmaningen med en fysiskt inaktiv befolkning och dess samhälleliga kostnader. Ingen effektivitetsrevision om ämnet har gjorts tidigare.

Undervisnings- och kulturministeriet har delat ut anslag i enlighet med idrottslagens övergripande syften. Bristen på strategiska prioriteringar och fördelningen av finansieringen till en stor grupp aktörer har lett till överlappningar och splittring samt oklara resultatansvar.

Endast knapphändig direkt finansiering riktas till aktivering av personer som rör på sig lite. Ökningen av den fysiska aktiviteten bland hela befolkningen främjas genom separat utvecklingsfinansiering, vilket ytterligare splittrar finansieringen. Genomförandet av ministeriets idrottspolitik fokuserar på understödsbeslut i stället för på strategisk styrning.

Ministeriets ringa strategiska styrning har lett till överlappande finansiering som upprätthåller befintliga strukturer.

Det idrottspolitiska aktörsnätverket och allokeringen av anslagen under punkt 29.90 i budgeten för 2024. Statsandelarna och statsunderstöden riktas till idrottsutbildningscenter, kommuner, stiftelser, föreningar, universitet, företag och idrottare i form av stipendier. De största anslagen riktas till kommunerna (statsandelar 19,7 miljoner euro, statsunderstöd 30,1 miljoner euro), föreningar (67,2 miljoner euro) och idrottsutbildningscenter (17 miljoner euro). Dessutom delas stipendier ut till idrottare (2,3 miljoner euro) och understöd till stiftelser (1,1 miljoner euro), universitet (2,2 miljoner euro) och företag (1,5 miljoner euro). Användningen av anslagen omfattar också förvaltningens omkostnader (267 000 €) och finansieringen av programmet Finland i rörelse. De totala anslagen i kapitel 29.90 för 2024 är 168,7 miljoner euro (budgeterade anslag).
Idrottsanslagen riktas till ett omfattande nätverk av aktörer, i synnerhet kommunerna och föreningarna framhävs som mottagarna av finansieringen (Nätverket av motionspolitiska aktörer utifrån fördelningen av anslagen under punkt 29.90 i budgeten för 2024. (Källor: kombinerad data från undervisnings- och kulturministeriet och RFV om statsunderstöd; undervisnings- och kulturministeriets utkast till anslag på kontonivå för idrott till budgetpropositionen 2024; halvtidsöversikten för Programmet Finland i rörelse).
Utvecklingen av antalet studerandedygn vid de riksomfattande idrottsutbildningscentren i fråga om elitidrott och träning samt utbildning som främjar motionshobbyer 2015–2024. År 2015 fanns det ännu fler dygn inom utbildning som främjar motion och idrott än dygn inom elitidrotten och träningen, men dygnen inom elitidrotten och träningen började öka kraftigt 2016 samtidigt som dygnen inom utbildning som främjar idrott och motion började minska.
Största delen av prestationerna vid de riksomfattande idrottsutbildningscentren gäller dygn inom elitidrotten och träningen, Källa: Utbildningsstyrelsen, sammanställd av Statens revisionsverk.

I genomsnitt cirka

6,7 %

av anslagen för idrott har 2015–2024 riktats till personer som rör på sig lite

Cirka

345,5 milj. €

statsunderstöd (60 %) och -andelar (40 %) för kommunernas idrottsverksamhet 2018–2024

Revisionsverkets rekommendationer

Undervisnings- och kulturministeriet preciserar i kapitel 29.90 i budgeten ansvaret för verkställandet av de idrottspolitiska målen för idrottsverksamheten och inkluderar målen med anslagen i styrningen.

Statsandelar till kommunernas idrottsverksamhet överförs av undervisnings- och kulturministeriet och finansministeriet till att höra under finansministeriets statsandelsmoment för basservice.

Undervisnings- och kulturministeriet bedömer grunderna för tillstånd att driva idrottsutbildningscenter och styr finansieringen av nätverket av utbildningscenter så att den motsvarar konstaterade behov.

Genom kriterier och incitament skapar undervisnings- och kulturministeriet förutsättningar för ett resultatorienterat bruk av allmänna understöd till idrottsfrämjande organisationer.

Tidpunkt för uppföljning

Uppföljningen av revisionen görs år 2028.

Kontaktpersoner

Nina von Hertzen-Oosi

Ledande effektivitetsrevisor

Effektivitetsrevision

Revisionsområden: jord- och skogsbruksministeriet, miljöministeriet, undervisnings- och kulturministeriet

Olli Jakonen

Överrevisor

Effektivitetsrevision

Revisionsområden: miljöministeriet, undervisnings- och kulturministeriet

Övriga temarelaterade revisioner

Bild: Jessika Laakkonen

Finansieringen av idrottsverksamhet är splittrad och upprätthåller existerande strukturer – knappt något statligt stöd för personer som rör på sig lite

Idrottsfinansieringen styrs av undervisnings- och kulturministeriet på ett mycket ospecificerat sätt och utan strategiska prioriteringar. Basfinansieringen kompletteras med många specialunderstöd, men till exempel medborgare som rör på sig lite förbises nästan helt.
Läs meddelande

Aktuellt