Siirry sisältöön

Statens revisionsverks bokslut för 2020

I bokslutet rapporteras om revisionsverkets ekonomi och verksamhet, till exempel om de operativa resultatmålens utfall. I bokslutet ingår revisionsverkets verksamhetsberättelse, balansräkning, intäkts- och kostnadskalkyl, utfallskalkyl för budgeten samt noter.

Generaldirektörens översikt: Revisionsarbetet är effektivt även i undantagssituationen

Under de senaste åren har revisionsverkets redovisningsrevision förnyats märkbart. Reformen svarar på de förändringar som sker i skötseln av statsfinanserna och målet är bland annat att i allt högre grad utnyttja den nya digitala tekniken. Bakgrunden till reformen är de möjligheter som dataanalysen erbjuder, de kvalitets- och effektivitetsfördelar som ett centraliserat genomförande medför samt målet att bättre än tidigare tillgodose kundernas behov av information.

Verkställandet av revisionsverkets strategi framskrider väl. Strategins två viktiga komponenter, dvs. att öka revisionsarbetets verkningar och utveckla personalens kompetens, syns i våra nya verksamhetsmodeller. I och med reformen av organisations- och ledningsmodellen har vi vid ämbetsverket börjat tillämpa en projektmodell, en intern arbetsmarknad och en enhetlig planeringsprocess för revisionstemana. Vi har också förnyat den interna verksamheten samt helheten som består av anvisningar för revisions- och tillsynsarbetet och ärendehanteringen.

Genom att rikta revisionsverksamheten strävar vi efter att tillgodose de nya informationsbehoven som coronapandemin har väckt. Vi vill aktivt utnyttja och dela med oss av erfarenheter och information samt även stödja skötseln av coronasituationen, som överskrider statsgränserna och som berör alla. Som en del av den europeiska riskrevisionsorganisationen EUROSAI:s förvaltningskommittéansvar inledde vi i samarbete med revisionsverket i Storbritannien ett gemensamt covid-19-projekt för de europeiska revisionsverken. I projektet och dess undergrupper delas revisionsdata ut och information om verksamhetsmiljön produceras. Tillsammans med Europeiska revisionsrätten leder vi ett samarbetsprojekt som granskar huruvida stimulansfinansieringen riktas särskilt på klimatåtgärder.

På grund av undantagstillståndet som orsakats av coronapandemin började vår personal distansarbeta i mars 2020. Vi var från första början beredda på att situationen kan dra ut på tiden och med hjälp av våra stödtjänster lyckades vi garantera kontinuiteten i vår kärnverksamhet även på hemmakontoren. I vår arbetsgemenskap har vi lyckats väl med att öka personalens samhörighet och arbetsmotivation med olika nya, virtuella metoder. Kontoret i Åbo lade vi ner sommaren 2020.

Som ordförande för WGEA, arbetsgruppen för miljörevision vid den internationella organisationen för överordnade revisionsorganisationer INTOSAI, ordnade vi WGEA:s styrgrupps möte virtuellt första gången i arbetsgruppens historia. Det internationella samarbetet har burit frukt även under en tid då fysiska möten inte kan hållas.

Med våra intressentgrupper har vi fortsättningsvis nära samarbete och växelverkan även om vi håller kontakt på distans. I projektet för fenomenbaserad budgetering ordnade vi ett flertal så kallade rundabordssamtal som experter i branschen och aktörer från olika organisationer deltog i. I anslutning till utvecklingen av förvaltningen ordnade vi workshoppar där olika aktörers informationsbehov och förväntningar diskuterades. Under evenemangen kunde en yrkesmässig dialog föras om möjligheterna att utveckla förvaltningen och på så sätt lades grunden för samarbetet. Vi har intensifierat dialogen med riksdagens olika utskott för att kommunicera den revisions- och tillsynsinformation som vi producerar. Regelbundna möten med ministerierna och centrala aktörer inom statsförvaltningen har ordnats fortsättningsvis. Under revisionerna har vi strävat efter ännu aktivare växelverkan med intressenterna.

Jag vill tacka vår kunniga personal som på ett fantastiskt sätt har förverkligat vår granskningsplan och våra mål i undantagssituationen. Jag vill också tacka våra intressenter som vi samarbetat och varit i kontakt med virtuellt och fortfarande aktivt – på detta sätt stärker vi tillsammans förutsättningarna för förvaltningens verksamhet.

Personer som ger närmare information

Jenni Leppälahti

Ekonomichef

Ekonomitjänster

Tiina Aspenström

Ekonomiplanerare

Ekonomitjänster