Siirry sisältöön

Stöd för närståendevård för äldre

Stödet för närståendevård anses vara förmånligare än ersättande tjänster. Kostnaderna inkluderar emellertid inte överhuvudtaget kostnaderna för tjänster som getts till de vårdbehövande och inte heller alla kostnader för tjänster som getts till vårdarna. Besparingspotentialen minskar när tjänsterna som ges till familjer med närståendevårdare ökar. Totalkostnaderna för stödet bör utredas.

Foto: Getty Images

Vad granskades

  • Uppnåendet av de ekonomiska målen för stödet för närståendevård för äldre.
  • Hur attraktivt stödet för närståendevård är i olika välfärdsområden.
  • De tjänster som stödjer vårduppgiften och som erbjuds närståendevårdare.
  • Praxis för beviljande av stöd för närståendevård.

Viktigaste observationer

  • Brister i uppgifterna om kostnaderna för stödet för närståendevård försvårar utvärderingen av besparingarna.
  • Informationsbrister försvårar kunskapsbaserad ledning inom stödet för närståendevård.
  • Skillnaderna mellan välfärdsområdena framhäver behovet av att förenhetliga regleringen av stödet för närståendevård.
  • Interna skillnader i serviceutbudet inom välfärdsområdena ökar ojämlikheten bland klienter som får stöd för närståendevård.
  • Det stora klientantalet försämrar uppföljningen av situationen hos familjer med närståendevårdare.

Kortfattat

Stödet för närståendevård utgörs av de tjänster som erbjuds den vårdbehövande samt av vårdarvodet, de lediga dagarna och de tjänster som stödjer vårdarbetet som erbjuds närståendevårdaren. Syftet med stödet är att främja den vårdbehövandes välbefinnande, möjliggöra ett tryggt boende hemma och ge besparingar jämfört med ersättande tjänster.

Emellertid finns det ingen heltäckande information om de faktiska kostnaderna för stöd för närståendevård, eftersom informationen om kostnaderna för social- och hälsovårdstjänster är bristfällig och alla kostnader för tjänster som beviljats familjer med närståendevårdare inte ingår i totalkostnaderna för stödet för närståendevård. Beviljandepraxisen är enhetlig inom välfärdsområdena, men uppföljningen av familjer med närståendevårdare varierar från område till område. Det finns skillnader mellan områdena både i tolkningen av kriterierna för beviljande och i tillämpningen av resultaten från indikatorerna för bedömning av servicebehovet och funktionsförmågan. Inom välfärdsområdena varierar tillgängligheten till tjänster för familjer med närståendevårdare beroende på boendekommunen.

Det finns ingen heltäckande information om totalkostnaderna för stödet för närståendevård.

Täckningen för stöd för närståendevård för äldre varierar från 0,9 procent i Päijänne-Tavastland till 4 procent i Mellersta Österbotten.
Täckningen för stöd för närståendevård för äldre i förhållande till befolkningen i samma ålder i välfärdsområdena och Helsingfors stad 2024.
År 2024 användes minst tre vårdarvodesklasser i alla områden och i en del av områdena användes fyra klasser. Största delen av dem som får närståendevård hör till den lägsta arvodesklassen, men det förekommer variationer mellan områdena.
Relativa andelar av personer som får närståendevård i olika arvodesklasser per område 2024.

Antalet familjer med närståendevårdare var

50–280

per egen kontaktperson i områdena 2024

I Finland fanns mer än

31 000

65 år fyllda personer som fick närståendevård 2024

Revisionsverkets rekommendationer

Transparensen i kostnaderna för stödet för närståendevård för äldre bör förbättras för att kostnadsbesparingarna ska kunna verifieras och beräknas på ett tillförlitligt sätt. Social- och hälsovårdsministeriet och Finansministeriet ska utreda de faktiska totalkostnaderna för stödet för närståendevård och säkerställa att kostnaderna följs upp på ett enhetligt sätt nationellt och regionalt.

Social- och hälsovårdsministeriet och Finansministeriet ska säkerställa att välfärdsområdena och Helsingfors stad har ett tillräckligt kunskapsunderlag för beslutsfattandet om stödet för närståendevård för äldre.

Social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd ska främja den nationella harmoniseringen av statistikföringen av och datastrukturerna för stödet för närståendevård samt säkerställandet av datakvaliteten.

Social- och hälsovårdsministeriet ska precisera bestämmelserna om förutsättningarna för beviljande av det lägsta vårdarvodet i lagen om stöd för närståendevård så att stöd för närståendevård beviljas på nationellt likvärdiga grunder.

Social- och hälsovårdsministeriet ska ställa upp nationella kvantitativa mål för täckningen för stödet för närståendevård för äldre för att stödsystemet för närståendevård ska kunna styras och utvecklas effektivt och för att potentiella kostnadsbesparingar ska kunna uppnås.

Tidpunkt för uppföljning

En uppföljning av revisionen görs 2028.

Kontaktpersoner

Olli Karsio

Överrevisor

Effektivitetsrevision

Taina Rintala

Effektivitetsrevisionsråd, PD, JD

Effektivitetsrevision

Revisionsområden: arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet

Bild: Getty Images

22 välfärdsområden, 22 olika typer av stöd för närståendevård – äldre personer i ojämlik ställning

Stödet för närståendevård för äldre varierar mellan välfärdsområdena och även inom välfärdsområdena. Det är svårt att bedöma kostnadsbesparingarna inom närståendevården och välfärdsområdena kan inte producera jämförbar information om frågan.
Läs meddelande